Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Det finns svåra gränsland i kristna och muslimska friskolor”

I helgen inleds Socialdemokraternas kongress. Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S) åker dit med ambitionen att få till stånd en stängning av stadens religiösa friskolor. Alla utom en – judiska Hillelskolan ska få finnas kvar, enligt Burell.

Stockholms skolborgarråd gick i veckan ut och krävde att alla religiösa friskolor ska stängas, efter ”Kalla faktas” avslöjande om könsuppdelade skolbussar på muslimska Al-Azharskolan i Vällingby.

Efter att ha fått frågor i sociala medier förtydligade Olle Burell kravet han tar med sig till Socialdemokraternas kongress i helgen: Det gäller alla religiösa friskolor utom judiska Hillelskolan.

– Jag menar att den inte är en religiös friskola och därför omfattas den inte av min kritik mot att vi har religiösa friskolor. Den är precis som sverigefinska skolan, ett uttryck för att det finns ett behov för att de fem nationella minoriteterna ska få ha sin skolform. Det är möjligt att det behöver förtydligas ytterligare i lagstiftningen. Det finns till exempel sameskola som är reglerad på visst sätt, säger Olle Burell till DN.

Men på Stockholm stads hemsida står det att Hillelskolan har ”konfessionell” inriktning, är det inte en religiös friskola då?

– Det är ett tecken på att det finns en trubbighet i dagens regelverk. Det finns anledning att skapa en annan tydlighet kring den typen av skolor. Vi ser hur vår stad bryts isär och det utvecklas parallellsamhällen. Då måste vi i Stockholm, där vi ser de värsta konsekvenserna av sorteringsskolor, säga som det är: Vi måste få bort sorteringsskolan och religiösa friskolor är kanske det värsta uttrycket för den.

Men inte judiska friskolor?

– Deras undervisning ska inte heller vara religiöst färgad. De allra flesta judar i Sverige är sekulära så de bedriver inte religiös undervisning.

Enligt skollagen får ingen bedriva religiös undervisning?

– Nej, men där finns svåra gränsland i kristna och muslimska friskolor. Man ska komma ihåg att majoriteten av de religiösa friskolorna har kristen inriktning. Jag tycker det är lika illa att olika fraktioner av kristendomen skapar bubblor för sina barn. Det viktiga generellt är att barn med olika bakgrund möts. Jag är inte religionsfientlig, men skolan ska vara sekulär.

– Om det skulle finnas sådana gråzoner på Hillelskolan så får de sortera ut dem också. Mina kontakter med deras ledning visar att de är medvetna om skillnaden och duktiga på att hantera den.

Har du haft kontakter med kristna och muslimska skolor?

– Jag har besökt flera redan och jag har sedan länge ett besök inbokat på en kristen skola. Jag är säker på att jag även där kommer att möta engagerad och kunnig personal, det är ingen tvekan om att mycket bra på görs på dessa skolor. Man måste kunna föra ett principiellt resonemang, baserat på att samhället i Stockholm bryts isär och vi blir främlingar för varandra. Det leder Stockholm och Sverige i helt fel riktning. Jag tror att vi om tio år kommer att ångra oss bittert om vi inte gör något nu.

Mats Hansén, rektor för S:t Eriks katolska skola i Enskede, bemötte tidigare i veckan kritiken från Burell i Stockholmdirekt.

– Jag ser det som ett utslag för populism. Det går säkert hem i en del väljargrupper. Socialdemokratin har aldrig omfamnat oss och tar varje tillfälle som ges att hacka på oss. Vi överlever det här också, säger han till tidningen.

Aron Verständig är ordförande för Judiska församlingen i Stockholm. Han säger till tidningen Dagen att skolan inte ses som konfessionell.

– Judar i Sverige är en nationell minoritet och vi har utlovats fortsatt stöd från kommunledningen. Visserligen finns det judiska religiösa inslag i verksamheten, men de håller sig helt inom de ramar som finns inom skollagen så att de inslagen är frivilliga. Vi har haft flera inspektioner på skolan och brukar alltid få goda omdömen kring hur vi bedriver verksamheten.

Fakta: Konfessionella friskolor

Undervisningen vid en fristående skola eller fritidshem ska vara ickekonfessionell, men utbildningen i övrigt får ha konfessionella inslag. Dessa konfessionella inslag får inte strida mot värdegrunden. Deltagandet i konfessionella inslag ska dessutom vara frivilligt för den enskilda eleven.

Utbildning är ett vidare begrepp än undervisning och kan även omfatta annan verksamhet än undervisning. Det kan vara till exempel skolmåltider, skolskjutsar, raster, utflykter och praktisk arbetslivsorientering.

Källa: Skolverket

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.