Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Gustav Fridolin: Skolan är ingen serviceinrättning

”Skolan är vår viktigaste välfärdsinrättning som kräver ansträngning och innebär att skolan ibland måste ställa krav, på elever så klart men också faktiskt på föräldrar för att lärandet ska fungera”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
”Skolan är vår viktigaste välfärdsinrättning som kräver ansträngning och innebär att skolan ibland måste ställa krav, på elever så klart men också faktiskt på föräldrar för att lärandet ska fungera”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Foto: Thomas Karlsson

Lärare känner sig pressade av föräldrar. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) anser inte att det ska vara upp till den enskilde läraren att hantera föräldrarna ensam. Ett förslag är att anställa personal som ansvarar för föräldrakontakten.

– Lärare ska få vara lärare och då måste skolan ha regler för hur föräldrakontakten ska gå till, säger han.

De senaste veckorna har DN Stockholm skrivit om lärare i Stockholm som vittnar om att de känner sig pressade från föräldrar och att deras profession inte respekteras. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), anser att både skolor och föräldrar borde ta mer ansvar för situationen.

Läs mer: ”Rika föräldrar är en arbetsmiljöfara”

– Skolan är ingen serviceinrättning där man beställer någonting. Lärande är någonting man gör, det kräver ansträngning och då är det viktigt att skolan sätter regler för föräldrar om hur de kommunicerar med lärare, säger han när vi ses i ett snöigt Gamla stan.

Han resonerar om att det finns tillfällen där samarbete mellan lärare och föräldrar är av största vikt, exempelvis om en elev har svårigheter med läxläsningen. Men att föräldrar inte kan förvänta sig att kunna komma i kontakt med lärare hur som helst.

– Om jag går till vårdcentralen förväntar jag mig ju inte att kunna sms:a läkaren på kvällen om jag kommer på något nytt, men skolan har på många håll samma helt öppna spjäll som samhället hade när statsministern hade sitt telefonnummer i telefonkatalogen. Det är klart det riskerar att stjäla både tid och arbetsglädje från lärarna.

Läs mer: Skola har skapat regler för föräldrar

Efter att lärare på Engelbrektsskolan på Östermalm i centrala Stockholm kände sig så pressade av föräldrar att de grät under skoltid skapade skolan ett policydokument där de listar vad de förväntar sig av föräldrarna. Exempelvis att prata i goda ordalag om skolan för att öka elevens motivation och att inte ställa viktiga frågor om skolans verksamhet under hämtning eller lämning för att minska arbetsbelastningen för lärarna.

Efter att DN uppmärksammat dokumentet har flera skolor hört av sig till skolans rektor Tomas Hultquist.

– Det har varit ett tiotal som vill ha dokumentet som referensdokument för de behöver hantera föräldrar som ställer krav på ett sätt som inte funkar. Det är uppenbart att det fyller ett behov, säger han.

Vi tycker att staten behöver ta ett ansvar, för som det är nu gör alla så olika. Men vi ser det som att mentorer skulle kunna vara en ny yrkesgrupp i skolan. 

Det är liknande regler som Gustav Fridolin menar behövs i skolan. Men han tror även att ett sätt att minska stressen för lärarna är att anställa personal som ansvarar för kontakten mellan skola och föräldrar.

– Södertälje kommun har exempelvis två skolor där man jobbar med anställda som är ansvariga för föräldrakontakten. Det kan handla om att ha telefontider eller andra typer av regler som gör att läraren inte ska lämnas ensam med hur och när föräldrakontakter ska göras, säger han och fortsätter:

– Vi anställer nu många fler i svensk skola. De senaste åren har 13 000 nya medarbetare anställts, ungefär 4 000 med statliga pengar. När man inte hittar lärare måste man anställa andra som gör att lärare får mer tid att vara just lärare, personer som kan stödja läraren i föräldrakontakten är precis en sådan personalkategori.

Men han anser inte att det ska vara regler styrda på statlig nivå.

– Det är någonting man måste bestämma på skolan. Ibland handlar det om att man behöver hjälp så att inte lärares tid med eleverna äts upp av föräldrakontakter. På andra skolor handlar det snarare om att se till att etablera kontakt med föräldrarna. Men det viktiga är att skolan har regler för hur man sköter föräldrakontakten och inte lämna läraren ensam med det, det är en jätteviktig arbetsmiljöfråga.

Flera lärare DN varit i kontakt med menar att det fria skolvalet bidrar till föräldrar ser sig som kunder i skolan, hur ser du på det?

– Det är ett djupt feltänk att skolan skulle vara en marknad där man köper lärande. Det är vår viktigaste välfärdsinrättning som kräver ansträngning och innebär att skolan ibland måste ställa krav, på elever så klart men också faktiskt på föräldrar för att lärandet ska fungera. Där vet jag att skolkommissionen som sitter just nu funderar mycket på hur vi tar steget från den skolmarknad som konstruerades på 90-talet till att skolan ska ha auktoritet igen.

Lärarnas riksförbund välkomnar att alla skolor sätter upp riktlinjer för att göra lärarrollen enklare.

– Utbildningsministerns förslag är alldeles utmärkt. Vi har tidigare fört fram förslag om att ha resurser som bara är handledare eftersom det är väldig stressigt att både vara lärare och ta hand om alla kontakter runt eleven, säger ordförande Åsa Fahlén.

Men hon är kritiskt mot hur man skulle få skolorna att genomföra idén utan statlig styrning.

– Risken finns att en kommun gör det men inte en annan. Man måste renodla uppdraget så det blir jämlikt. Vi tycker att staten behöver ta ett ansvar, för som det är nu gör alla så olika. Men vi ser det som att mentorer skulle kunna vara en ny yrkesgrupp i skolan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.