Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Här är vad vi vet om de terrormisstänkta

02:04. Rahkmet Akilov häktas för terrorbrott och erkänner att det var han som körde lastbilen.

Två män har misstänkts för terrorattentatet på Drottninggatan som dödade fyra människor. Rakhmat Akilov, 39, var efterlyst och skulle utvisas till Uzbekistan. I lördags anhölls ytterligare en man i 30-års åldern, men beslutet hävdes på tisdagen.

Här är vad vi vet om dem.

Den 7 april, strax före klockan 15, fick polisen larm om att en lastbil dundrade fram längs Drottninggatan i centrala Stockholm och mejade ner gående. Bakom ratten sitter en maskerad man som minuter tidigare hade kapat fordonet av en chaufför från Spendrups som höll på att leverera ölfat till restaurang Caliente på Adolf Fredriks kyrkogata.

Vansinnesfärden slutade med att fordonet i hög fart kör in i varuhuset Åhléns och fattar eld.

Fyra människor dödades, däribland en 11-årig flicka. Tre avled på Drottninggatan och en på sjukhus. Ett femtontal personer skadades och fördes till sjukhus.

Rakhmat Akilov kommer från Uzbekistan och hade sökt asyl i Sverige – men skulle utvisas. Den 10 november 2014 ansökte han om uppehållstillstånd, men hans ansökan avslogs den 15 juni 2016. Efter att ha nekats prövningstillstånd i december förra året skulle han lämna Sverige.

Det gjorde han inte. I stället gick han under jorden.

Den 13 februari 2017 lämnades utvisningsbeslutet till polisen, och den 27 februari efterlystes Rakhmat Akilov av polisen.

Nu misstänks han ha genomfört en 570 meter skräckfärd som slutade i Åhlénshuset på Drottninggatan.

Polisen har via övervakningskameror och vittnen kunnat kartlägga den misstänkta Akilovs flyktväg. Från lastbilen tog han sig ner i tunnelbanan vid Åhléns entré och till perrongen för gröna linjen, men missar tåget. Han vänder då och tar sig ut via uppgången Vasagatan i riktning mot Norra Bantorget. Där svänger han vänster vid Burger King, går förbi Casino Cosmopol och tar sig sedan ner till Arlanda Express och hoppar på ett tåg mot flygplatsen.

Från Arlanda tar Rakhmat Akilov buss 583, med destination Märsta där han tros ha gått av på Frejgatan. Därefter går han in på en bensinmacken Cirkle K. Vittnen på macken tycker att han uppträder ”märkligt” och larmar polisen. De noterar att han har flera synliga skador.

Skadorna ska Akilov ha fått vid branden som uppstod i lastbilens förarhytt efter kraschen och det ska enligt uppgift finnas blodspår längs hela flyktvägen.

Polisen griper Rakhmat Akilov på en väg en bit därifrån. Klockan 01.15 på lördagen anhålls han på sannolika skäl misstänkt för terrorbrott genom mord, den högre misstankegraden.

– Jag är trygg med att vi har rätt gärningsman som körde lastbilen, säger Dan Eliasson, rikspolischef på en pressträff den 10 april, tre dagar efter dådet.

Polisen utreder händelsen som ett terrorbrott. Polisen har genomfört en rad husrannsakningar på flera adresser i Stockholmsområdet och förhört omkring 600 personer.

Fynd i lastbilen tyder på att Akilov planerade en större massaker. Enligt polisen hade han med sig något ”brännbart föremål eller föremål som skulle kunna sättas samman till ett farligt föremål” i förarhytten. Det ska ha varit gasflaskor, en kemikalie, spik och skruvar som tillsammans skulle utgöra en bomb, enligt uppgift till Aftonbladet.

Rakhmat Akilov ska även ha uttryckt sympatier för att ha hyllat terrorgruppen Islamiska staten på Facebook och haft kopplingar till islamistgruppen Hizb ut-Tahrir, enligt uppgifter till Expressen.

IS-sympatierna har bekräftats av polisen.

– Vi vet att han har visat sympatier för extrema organisationer som IS, men mer än så kommenterar vi inte, sa Jan Evensson, kommenderingschef region Stockholm, på en presskonferens.

Det finns också uppgifter om att Rakhmat Akilov har erkänt sig skyldig till terrorattentatet och att han i polisförhör ska ha sagt att han har kört på otrogna.

39-åringens advokat Johan Eriksson säger till DN att han inte kommenterar uppgifterna.

– Efter förhör som hölls i lördags ålades jag yppandeförbud. Alltså kommenterar jag inte detta, säger Johan Eriksson.

Akilov påstås i ryska medier ha chattat med en tadzjikisk IS-anhängare efter dådet och meddelade att han kört på tio personer. Skärmdumpar från den påstådda konversationen delades och publicerades på flera ryska nyhetsplatser redan i lördags. Men sajten som påstås stå bakom twitterkontot tillbakavisar alla kopplingar till uppgifterna.

– Twitterkontot är en parodi, antagligen står någon nationalist i Ryssland bakom detta konto, säger Mikael Storsjö som är registrerad ägare till sajten.

Däremot har Säkerhetspolisen bekräftat att Rakhmat Akilov varit aktuell för utredning i fjol. Enligt myndighetens chef Anders Thornberg förekom 39-åringen i Säpos underrättelseregister, men att uppgifterna om honom inte gick att belägga.

Det innebar att Rakhmat Akilov inte var flaggad när hans utvisningsbeslut skulle verkställas den 13 februari.

39-åringen nekades uppehållstillstånd i Sverige eftersom han inte har lämnat en trovärdig berättelse till Migrationsverket, visar DN:s genomgång. Hans påståenden om tortyr och övergrepp vann inget stöd i utredningen, och Akilov uppgav också till Migrationsverket att uzbekiska myndigheter anklagat honom för terrorism. Dessutom har han även använt sig av namnet Rahmatjon Kurbonov.

Under sin tid i Sverige har han bland annat arbetat på ett byggsaneringsföretag i Stockholm. På måndagen genomförde polisen ett tillslag på en saneringsfirma i Solna. Dagen efter att polisen slog till mot ett saneringsföretag i Sollentuna där 39-åringen sökte jobb förra året.

– Vi höll en anställningsintervju med honom, men det fanns skäl till att han inte fick jobb hos oss, säger en företrädare för Sollentunaföretaget.

I början av 2017 ska Rakhmat Akilov ha blivit av med jobbet hos sin aktuella arbetsgivare.

Rakhmat Akilov var skriven på en adress i norra Stockholm. Men där ska han inte ha bott enligt kvinnan som bor där. Hon träffade honom bara när han hämtade posten och beskriver Akilov som en en person som bara ville jobba för att skicka pengar till sina fyra barn och frun i Uzbekistan.

I stället ska Akilov ha bott i en av Stockholms södra förorter. På lördagen gick polisens nationella insatsstyrka in i en lägenhet i Vårberg med koppling till 39-åringen.

Det har även skett polistillslag på andra platser i Stockholmsområdet efter dådet, och flera personer har tagits in till förhör.

Tidigt på söndagsmorgonen greps ytterligare en man när polisens insatsstyrka tog sig in i en lägenhet i Sollentuna. Mannen anhölls senare som skäligen misstänkt för terrorbrott genom mord, den lägre misstankegraden.

En källa med insyn i ärendet uppger för DN att det hittades flera olika identitetshandlingar vid husrannsakan i lägenheten.

– Det handlar om forna sovjetrepubliker, däribland Uzbekistan, säger källan.

Polisen är förtegen om mannen som ska vara i 30-års åldern, men säger att man har sett kopplingar mellan honom och Rakhmat Akilov. På en pressträff på måndagen säger polisen att mannen ”kanske är misstänkt för någon form av medhjälp, bistånd".

På måndagseftermiddagen meddelade åklagare Hans Ihrman att Rakhmat Akilov ska begäras häktad. Häktningsförhandlingen kommer att äga rum tisdag den 11 april. Enligt häktningsframställan behövs en rysk tolk.

Den andra anhållna mannen skulle begäras häktad före klockan 12.00 på onsdag, men anhållanbeslutet hävdes på tisdagen. Mannen är fortsatt frihetsberövad för att han sedan tidigare skulle utvisas.

Det kan dröja innan terrorbrottet når domstol och den eller de skyldiga får sitt straff. Enligt polisen kan förundersökningen kan ta ett år att slutföra av runt hundra utredare.

På polisens hemsida svarar gränspolischefen Patrik Engström på frågor om vad som är svårt med utvisningsärenden med koppling till det faktum att Akilov fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. På frågan om varför den misstänkte inte lyckades utvisas svarar han:

– Personen fanns inte på den adress han hade uppgivit och det fanns ingenting i våra system om att han skulle vara en farlig person.Verkställigheter med tvång till Uzbekistan sker dessutom endast i begränsad omfattning och med stor restriktivitet. Huvudregeln är att endast frivilliga utresor, utan eskort och utan myndighetskontakt kan genomföras.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.