Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Konstnären: ”Lejonen borde förankras i marken”

Lejon i innerstaden och lejoninnor i ytterstaden. Skulptören Anders Årfelt vill att man fäster lejonen i marken så att de blir mer motståndskraftiga.
Lejon i innerstaden och lejoninnor i ytterstaden. Skulptören Anders Årfelt vill att man fäster lejonen i marken så att de blir mer motståndskraftiga. Foto: Anders Årfelt

Nu vaktar 38 betonglejon Drottninggatan. Konstnären bakom lejonen beklagar att djuren inte lyckades stoppa lastbilen helt.

– Lejonen borde vara förankrade i marken, säger skulptören Anders Årfelt.

På den drygt kilometerlånga sträckan från Tegnérgatan till Fredsgatan finns nu 38 betonglejon utplacerade. Staden har förstärkt gågatan med fem nya betonglejon som väger ett drygt ton vardera. De skapades av skulptören Anders Årfelt för Stockholms stad 1995. Han hade tidigare gjort gutefår åt Visby och tyckte att det var naturligt att riksvapnets lejon skulle vara modell för ett konstnärligt trafikhinder i huvudstaden. Att lejonen skulle få huvudroll i ett lastbilsattentat kunde han aldrig tänka sig.

– Lejonen var inte alls tänkta som något stridshinder. De står lösa och går att forcera. De skulle bara markera att här är det inte lämpligt att köra, säger Anders Årfelt.

Flera av betonglejonen blev rejält tilltufsade när den tunga lastbilen skenade utmed gågatan i fredags. Men helt stopp tog det först när lastbilen kraschade i Åhlénsfasaden.

– Det är tragiskt att lejonen inte kunde förhindra lastbilens framfart helt. Lejonen borde förankras i marken på ställen där det går. Då kan man få dem väldigt stabila.

Han har gjort liknande fästanordningar på andra skulpturer, som ändå gör att det går att flytta på vid behov.

– På lättare element har vi gjutit in rör i kropparna från början. Då kan man lyfta de ändå, Om man gör hål i lejonen och fäster de i marken blir de mycket mer motståndskraftiga.

Staden använder både lejon och lejoninnor som trafikhinder. Hanarna har av tradition placerats i innerstaden medan honorna huserar i ytterstaden.

– Det var en kvinna som jobbade i staden som frågade mig: Kan du inte göra ett lejon för oss? Honan är smärtare och har öron, hanen är stor och har man. De är inte gjorda för att ligga ihop, säger Anders Årfelt.

Efter attentatet ville trafikkontoret snabbt få ut nya trafikhinder på Drottninggatan och övervägde då att överge könsprincipen. Under helgen lyckades man ändå få tag på betonglejon med manar ur stadens förråd. Två skadade byttes ut och fem nya ställdes ut som förstärkning.

Enligt trafikkontoret är det inte möjligt att förankra lejonen på Drottninggatan.

– På Drottninggatan ligger det så mycket rör och fiber nära markytan så där är det väldigt svårt att fästa något nedåt. Om det skulle ske misstagskrockar så finns det en anledning till att de inte sitter fast för att göra krocken mjukare, säger Ola Eriksson, presstalesperson.

Trafikkontoret har fått i uppdrag av trafikborgarrådet att hitta lösningar för att säkra gågatorna ytterligare.

– Vi har fått ett uppdrag att titta på möjligheten ta fram någon form av större betonghinder som trygghetsskapande åtgärd. Vad det skulle vara är för tidigt att säga, men det är en prioriterad fråga, säger Ola Eriksson.

Läs mer: Tio nya lejon ska säkra Drottninggatan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.