Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Polisen vill se förändrade rutiner efter mordet på Lotta Rudholm

Lotta Rudholm mördades 2016 av sitt ex.
Lotta Rudholm mördades 2016 av sitt ex. Foto: Privat

Lotta Rudholm mördades i juni 2016 av sin före detta pojkvän som hon tidigare tidigare anmält för misshandel – ett ärende som lades ner bara fem dagar innan mordet. Nu får polisen intern kritik för sitt arbete med fallet, och rekommenderas att hålla videoförhör med målsägande i framtiden.

Natten till den fjärde juni 2016 åker trettiotreårige Martin Jonsson hem till sin före detta flickvän Lotta Rudholm. Han är full och har tagit droger under en utekväll. 13 minuter efter att han anlänt Lotta Rudholms bostad larmar Martin Jonsson själv 112.

– Det brann i mitt huvud, säger han till larmoperatören.

Då har han riktat ett antal slag och sparkar mot Lotta Rudholms huvud och överkropp, och hon ligger svårt skadad i lägenheten. Några dagar senare avlider hon på sjukhus av de allvarliga skadorna.

Martin Jonsson och Lotta Rudholm inledde en relation i februari samma år som hon mördades. De började prata på en träningssida på Facebook under tiden som Martin Jonsson var villkorligt frigiven efter att han avtjänat ett fängelsestraff. Han hade tidigare dömts för flera våldsbrott, bland annat mot kvinnor som han hade haft relationer med.

Under förhållandet ska Martin Jonsson vid ett flertal tillfällen ha hotat Lotta Rudholm med våld. Han ska också ha varit kontrollerande, och betett sig svartsjukt mot Rudholm, som snabbt valde att försöka avsluta relationen. Han ska också ha varit våldsam mot henne.

”Jag blev väl arg,” sade Martin Jonsson själv vid rättegången efter mordet om varför han varit våldsam.

Under tiden med Martin Jonsson dokumenterade Lotta Rudholm vid flera tillfällen de skador han åsamkat henne. Hon skrev både anteckningar och tog foton på sin kropp. Bilderna skickade hon till sina vänner innan hon raderade dem, eftersom han ofta tittade igenom hennes telefon, berättade en vän till Aftonbladet efter mordet.

Bara några vecka före mordet anmälde Lotta Rudholm själv Martin Jonsson för misshandel. Han anhölls då i sin frånvaro misstänkt för grov kvinnofridskränkning, men Lotta Rudholm drog därefter tillbaka sina anklagelser. Hennes släktingar har sagt till Aftonbladet att det berodde på att Martin Jonsson hotade henne. Fem dagar innan Lotta Rudholm mördades valde åklagaren att lägga ner förundersökningen om grov kvinnofridskränkning eftersom hon själv inte ville medverka.

I mars i år fick två åklagare kritik från Riksåklagaren för hur de hanterat anmälan av kvinnofridskränkning från Lotta Rudholm. Riksåklagaren menade att den första åklagaren inte borde ha lagt ned ärendet utan ytterligare utredningsåtgärder. Den andra åklagaren kritiseras för att inte ha skaffat sig en helhetsuppfattning om utredningsläget – utan bara gått på information från polisen och den första åklagaren.

Riksåklagaren menade dock inte att åklagarna hade någon skuld över det senare mordet på Lotta Rudholm.

– Jag vill göra klart att mina synpunkter inte ska uppfattas som att åklagarna kan hållas ansvariga för det som senare inträffade, sade riksåklagare Kerstin Skarp till DN i mars.

Nu får även polisen kritik för hur man hanterat fallet. En genomlysning som polisen själv har beställt av hanteringen av Lotta Rudholms anmälan om grov kvinnofridskränkning visar på brister i hanteringen.

Bland annat tar genomlysningen upp att en omorganisation gjorde att utredarna hade svårt att hitta nummer och kontaktvägar till de personer som borde vara del av utredningen. Man kritiserar också det faktum att utredarna var oerfarna i att ta hand om ärenden gällande brott i nära relationer, och att ingen frågade Lotta Rudholm om skador vid det första förhöret. Polisen får också kritik för att inte ha förhört vittnen om anmälan.

I rapporten rekommenderas flera åtgärder för att inte liknande situationer ska kunna uppstå i framtiden. Bland annat rekommenderar man att videoförhör hålls med målsägaren från början, för att underlätta en fortsatt utredning om målsägaren själv väljer att dra tillbaka sin anmälan.

Man vill också göra det tydligt att polisen bör hålla förhör med vittnen och dokumentera skador även om inte åklagaren har beslutat om det, och att polisen direkt ska ansöka om kontaktförbud vid anmälan.

I polisens genomlysning upprepar man också att en åklagare är skyldig att fortsätta driva ärenden som gäller kvinnofridskränkning även om målsägaren själv beslutar att den inte vill medverka.

Maria Hallenius Henrysson, socionom i expertgruppen som arbetar för en Lex Lotta-lagstiftning välkomnar resultaten av polisens genomlysning.

– Vi tycker att det är jätteviktigt att man tvingas se de systemfel som finns, annars kommer vi aldrig till rätta med det här problemet. Så vi tycker det är en otroligt bra utveckling att polisen har granskat sig själv och påvisat de allvarliga bristerna. Nu måste det ske en förändring också, säger hon.

Hon menar att flera av de åtgärder som polisen beskriver stämmer in på den nya lagstiftning man vill se efter mordet på Lotta Rudholm.

– Den här granskningen som polisen har gjort bevisar det vi har sagt hela tiden, och blir ett kvitto på det, säger hon.

I slutet av 2016 dömdes Martin Jonsson i tingsrätten till livstids fängelse. Tingsrätten menade att det fanns risk för att han skulle begå fler våldsbrott, med tanke på hans långa straffregister.

– Han ska inte finnas ute i samhället. Annars är det nästa kvinna som blir misshandlad, eller dödad, har Lotta Rudholms syster Camilla tidigare sagt till DN.

Men i hovrätten höll man inte med om tingsrättens bedömning, utan tidsbestämde i stället Martin Jonssons straff till 18 års fängelse. De menade att man inte kunde resonera kring möjlighet till vidare våld, och att brottet inte i sig var skäl till livstids fängelse.

Mordet på Lotta Rudholm fick stor uppmärksamhet, bland annat just för att hon tidigare hade larmat om hot och våld. Några dagar efter mordet arrangerades en sittande manifestation mot kvinnovåld på Sergels torg i Stockholm.

–  Staten gör haveriutredningar när ett plan störtar, men när det gäller dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är det som om ingen är intresserad av att lära sig vad som gick fel, sade Magnus Lindgren, brottsofferforskare, då till DN.

Enligt polisens uppgifter hade över 2.000 anmälningar om kvinnofridsbrott gjorts till polisen i Stockholm fram till augusti 2016. Men bara 344 av dem ledde till åtal, ofta för att målsägaren valde att dra tillbaka sin anmälan, rapporterade DN i september.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.