Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Lågt valdeltagande bland utlandsfödda hotar demokratin”

Utrikes födda personröstar i större utsträckning än inrikes födda, ett mönster som återfinns i såväl kommunal-, riksdags- som Europaparlamentsval, skriver artikelförfattarna.
Utrikes födda personröstar i större utsträckning än inrikes födda, ett mönster som återfinns i såväl kommunal-, riksdags- som Europaparlamentsval, skriver artikelförfattarna. Foto: David Dahlberg

Utlandsföddas svaga politiska integration, som ett högt valdeltagande och representation i politiska församlingar, har hamnat i skymundan i diskussionen om integration. Om demokratin förlorar legitimitet bland stora grupper i samhället finns det risk att dess grundvalar skakas, skriver forskarna Pieter Bevelander och Mikael Spång.

Det är ett år kvar till valet 2018 och diskussionerna om vilka regeringskonstellationer som kan bildas är redan i full gång. Detsamma gäller naturligtvis vilka partier väljarna kommer att rösta in, liksom deras representation i riksdag, landsting- och kommunfullmäktige. En viktig fråga i detta sammanhang handlar om valdeltagande och representation, både i stort men också vad gäller skillnader mellan olika grupper. I en ny Delmi-rapport som publiceras i dag undersöker tolv forskare från olika discipliner utlandsföddas valdeltagande, röstningsmönster och politiska representation.

Valdeltagandet i Sverige är ett av de högsta i Europa men det finns stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda. I det senaste riksdagsvalet röstade närmare 90 procent av de inrikes födda, att jämföra med 75 procent bland de utrikes födda medborgarna. Skillnaderna mellan olika grupper av utrikes födda är dock stora. Det lägsta valdeltagandet återfinns bland individer födda i Asien, Afrika och europeiska länder utanför Norden. Att merparten av dem som invandrar till Sverige i dag kommer från just dessa regioner ger en indikation om att valdeltagandet kan komma att sjunka ytterligare i framtiden. I kommunalvalet har även utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i minst tre år rösträtt. Endast var tredje utländsk medborgare utnyttjade emellertid denna rösträtt.

Studien belägger även tidigare forskning om att utlandsfödda tenderar att rösta på partier till vänster. Mest benägna att rösta på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är personer från länder utanför Europa.

 

Personer som är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar röstar i högre utsträckning än de som själva invandrat, vilket rimligen beror på den socialisering som själva uppväxten i Sverige innebär. Samtidigt kvarstår vissa likheter med föräldragenerationen då valdeltagandet är lägre hos individer med utländsk bakgrund än hos dem med svenskfödda föräldrar. Ett annat resultat är att kvinnor röstar i högre grad än män. Det gäller såväl svenskfödda som de flesta grupper av utrikes födda. Studien belägger även tidigare forskning om att utlandsfödda tenderar att rösta på partier till vänster. Mest benägna att rösta på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är personer från länder utanför Europa. Ett annat nytt resultat vi redovisar i rapporten är att utrikes födda personröstar i större utsträckning än inrikes födda, ett mönster som återfinns i såväl kommunal-, riksdags- som Europaparlamentsval.

Vad beror dessa skillnader på? Två viktiga förklaringsfaktorer är utbildningsnivå och inkomst. Vi vet sedan tidigare att individer med låg inkomst och utbildning röstar i lägre utsträckning. Utlandsfödda är överrepresenterade både i gruppen med lägst inkomst och lägst utbildning. Hur länge man har bott i Sverige och huruvida man erhållit svenskt medborgarskap har också stor betydelse för benägenheten att rösta. Många av dem som relativt nyligen har kommit till Sverige har ännu inte hunnit socialiseras in i det politiska livet. Skillnaden mellan utrikes födda med och utan svenskt medborgarskap är slående. Bland utrikes födda med svenskt medborgarskap röstade drygt 70 procent i kommunalvalet 2014, medan valdeltagandet bland dem utan svenskt medborgarskap låg på drygt 30 procent.

Politisk integration kommer inte bara till uttryck i en grupps röstningsmönster. Möjligheten att kandidera till politiska poster är också centralt för deltagande i en representativ demokrati. Även i det avseendet finns skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Representationen av utrikes födda i riksdag, landsting- och kommunfullmäktige har förvisso ökat under de senaste 20 åren men gruppen är fortfarande underrepresenterad. Efter det senaste valet var andelen utrikes födda riksdagsledamöter åtta procent, medan andelen röstberättigade utrikes födda i befolkningen var tolv procent. I kommunfullmäktige är representationsgapet ännu något större.

Rapporten visar att socioekonomiska faktorer, såsom skillnader i utbildning, sysselsättning och inkomst mellan inrikes och utrikes födda, endast förklarar en mindre del av representationsgapet på kommunal nivå, även om förklaringskraften i dessa faktorer har ökat över tid. Ett intressant resultat som vi redovisar i rapporten, är betydelsen av antalet kommunfullmäktigeplatser i förhållande till storleken på den röstberättigade befolkningen. Upp emot en tredjedel av representationsgapet på aggregerad nivå kan förklaras med att utrikes födda oftare än inrikes födda bor i större kommuner, där antalet fullmäktigeplatser i förhållande till den röstberättigade befolkningen är betydligt lägre än vad som är fallet i mindre kommuner.

Även partiinterna faktorer påverkar möjligheterna för utrikes födda kandidater att bli nominerade till valbar plats. Bland de faktorer som har betydelse för den partiinterna rekryteringen märks bland annat kunskap, språk och nätverk. Rollen som ”invandrarpolitiker” kan ibland erbjuda en väg in i politiken, men kan i förlängningen också bli ett hinder för en fortsatt politisk karriär. En annan sorts hinder utgörs av partiernas interndemokratiska processer och nyttokalkyler. Att vara utrikes född kan vara en fördel om partiet vill öka antalet väljare från en viss grupp eller ett visst bostadsområde, men det kan också utgöra ett hinder när partierna väger möjligheterna att vinna vissa väljare mot risken att förlora andra.

Rapportens resultat ger anledning att fundera över både utrikes föddas politiska integration som demokratins framtid. Det faktum att även barn till utlandsfödda röstar i mindre utsträckning än barn till svenskfödda oroar och väcker frågor om den demokratiska skolningen på en mer generell nivå. Att personröstandet är högre bland utlandsfödda kan tolkas på flera sätt, antingen att gruppen är engagerad och påläst, eller att tilltron till enskilda politiker är starkare än den till politiska partier och ideologier.

Den liberala demokratin har under de senaste åren utmanats i vår omvärld. När tron på det demokratiska styrelseskicket minskar bland stora grupper, bland såväl utrikes som inrikes födda, står vi inför mer omfattande problem än att inte alla medborgare får sina röster och perspektiv representerade i beslutsfattande organ. Med tanke på det parlamentariska läget borde underskottet på röstande med utländsk bakgrund uppfattas som en enorm potential av de politiska partierna. Om valdeltagandet ökar i grupper med lågt politiskt deltagande kan detta också påverka den parlamentariska låsning vi nu upplever.

Att få nya svenskar att gå och rösta, samt inkludera gruppen i det politiska arbetet, bör vara en central demokratisk uppgift för alla politiska partier inför valet 2018.

Bakgrund. Delmi & rapporten

Delegationen för migrationsstudier (Delmi) är en kommitté som tillsatts av regeringen. Delmi initierar studier och förmedlar forskningsresultat på migrationsområdet som underlag till framtida migrationspolitiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten.

Artikelförfattarna är redaktörer för den nya rapporten ”Valdeltagande och Representation. Om invandring och politisk integration i Sverige.”

DN Debatt. 6 september 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.