Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Repliker

”Lösningsförslagen har redan genomförts”

REPLIK DN Debatt 10/9. Mats Alvesson och Roland Paulsen skriver om sitt eget vetenskapsområdes svaga relevans för samhället. Det är lätt att instämma att vi befinner oss i en publiceringsexplosion av exponentiella mått, något som har diskuterats i åtminstone ett halvsekel inom naturvetenskaperna. Men det är svårt att se hur denna ökning är ett problem i sig, skriver Gustaf Nelhans, fil dr i vetenskapsteori.

Den viktiga frågan är snarare om en större andel av den publicerade forskningen är av lägre kvalitet än under tidigare generationer, något som är svårt att bedöma i ett sammanhang där sanningsanspråk och användbarhet relaterar till en föränderlig värld. I efterhand kan man mycket väl kritisera exempelvis Lundborgs rasbiologiska forskning, även om den fick stort genomslag i sin tid.

Författarna framstår därför som något vankelmodiga när de gäller hur kvalitets skall värderas: Å ena sidan säger de rätteligen att citeringsräkning kan vara ett problem för kvalitetsbedömning av forskningen. Å andra sidan hänvisar de till studier som visar att endast en tredjedel är citerat fem år efter publicering.

Vidare avfärdar de i boken vad de kallar ”gap-spotting” – att fylla kunskapsluckor i litteraturen – eftersom det ”resulterar i inkrementellt arbete, som endast marginellt, om ens något, bidrar till existerande kunskap.” (min översättning). Man kan förstås hävda att samhällsvetenskaperna skiljer sig från exempelvis naturvetenskap där detta pusselläggande tillhör grundstenarna, men att noggrann uppmärksamhet till detaljer skulle vara meningslös för kunskapsbildning synes vara en märklig ståndpunkt.

Författarna sätter inte heller in sina resonemang i aktuella diskussioner om hur forskningen skall spridas och bedömas. Deras förslag till lösningar om att forskningen borde vara tillgänglig för allmänheten eller evaluering av publikationer återfinns redan i samhällsvetenskaplig forskning om forskning. Att denna har implementerats eller åtminstone nått fram till en position där implementeringen är möjlig är väl ett betyg så gott som något på samhällsvetenskapernas betydelse?

Jag tänker exempelvis på att våra viktigaste anslagsgivare som Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond kräver att forsknings som publiceras med anslag av dessa måste vara öppet tillgänglig för allmänheten (så kallat Open access).

När det gäller att bedöma forskningens kombinerade inomvetenskapliga och samhälleliga genomslag har en sådan modell redan framlagts av Vetenskapsrådet på den förra regeringens uppdrag. Men skälet till att systemet aldrig implementerades var att lärosätena vägrade finansiera en utvärderingsapparat med en prislapp på i storleksordningen 50 miljoner. Det kan tilläggas att den befintliga ej utvärderade och allt mer omoderna resursfördelningssnurran fick vara kvar (trots att vissa uppgifter som används i beräkningarna inte har uppdaterats på över tio år).

Inom kliniska hälsoforskning, ett område som på vissa sätt delar samhällsvetenskapernas uppdrag att bidra till samhällets utveckling, har dock en likartad utvärderingsmodell som den som universiteten ratade antagits. ALF-anslaget, som används för klinisk forskning och utbildning fördelas från och med i år i en närmast identisk modell där såväl vetenskapligt som samhälleligt genomslag värderas. Processen att sammanställa data pågår just nu för fullt.

Det skall bli intressant att se resultatet av denna och om systemet kommer få någon påverkan på den kliniska forskningens inriktning och volym. Som ett steg att ytterligare kvalitetssäkra denna modell prövar Vetenskapsrådet också möjligheten att kombinera panelbedömd kvalitet med uppmätta indikatorer på forskningens genomslag i de beslutsstödsdokument, kliniska riktlinjer och behandlingsrekommendationer som exempelvis Socialstyrelsen och Läkemedelsverket utfärdar. Kanske är det i kombinationen av kvalitativ bedömning och väl avvägda indikatorer som en konstruktiv lösning på hur forskning skall värderas på nationell nivå?

DN Debatt. 10 september 2017

Debattartikel

Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, Lunds universitet och Roland Paulsen, docent i sociologi, Lunds universitet:
”Samhällsvetare bryr sig för litet om forskningens värde”

Repliker

Christer Fritzell, professor em i pedagogik:
”Grova generaliseringar och insinuanta vinklingar”

Gustaf Nelhans, fil dr i vetenskapsteori och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås:
”Lösningsförslagen har redan genomförts”

Företrädare för Effektiv altruism:
”Viktigt att definiera vad värdefull forskning är”

Mats Alvesson och Roland Paulsen:
”Bra samhällsvetenskap är kreativ och inopportun”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.