Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Debatt: Svenska värden behövs för utvecklingen i världen

Mikrobiologiska laboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Arkivbild.
Mikrobiologiska laboratoriet vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT

Trots att blickarna i allt fler länder tycks vända sig inåt präglas världen fortfarande av gemensamma globala utmaningar som kräver mod för att kunna tacklas framgångsrikt, skriver en grupp forskare inom området global hälsa.

Det som sker i ett land påverkar i allt högre grad människor i andra länder, fattiga som rika. Det blir allt svårare att skilja på lokala och internationella frågor.

Att världen lyckades enas kring Agenda 2030 och FN:s 17 hållbara utvecklingsmål visar att det vi har gemensamt vinner över det som skiljer oss åt. Det blir ännu tydligare när vi betraktar både global och nationell utveckling ur ett hälsoperspektiv.
 
Epidemier tar inte hänsyn till landsgränser.
 
Fattigdom och utanförskap som skapar ohälsa är ofta en större utmaning mellan segregerade och välintegrerade områden inom länder, än länder emellan.
 
Den samlade kunskap, den forskning och den tradition av omtanke och jämställdhet som Sverige gjort sig känt för behöver tas tillvara. Vi har genom åren varit starka inom bistånd, och bidragit till förbättrad hälsa och ökat välstånd inom de områden och länder där vi verkat.
 
Genom att ta tillvara det engagemang som funnits och fortfarande finns nationellt för global hälsa, och genom att mer fokuserat sprida kunskap tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt, kan Sverige göra än mer nytta framöver.
 
Sveriges forskningssamarbete med låginkomstländer behöver till exempel bli en del av svensk forskningspolitik och inte längre rymmas inom ramen för bistånd. Forskning om och för global utveckling är mycket mer än en biståndsfråga.

Den tradition av omtanke och jämställdhet som Sverige gjort sig känt för behöver tas tillvara.


Sverige behöver också visa sina nya generationer av forskare att internationellt samarbete med sköra stater inte bara är en solidaritetsfråga, utan också ett led i att bredda och stärka den egna kompetensen och en absolut nödvändighet för att även dessa länder ska ha en chans att nå FN:s utvecklingsmål.

Tack vare vår långa erfarenhet av arbete inom global hälsa, vår politiska neutralitet och vår historia av engagemang och aktivism, har Sverige förutsättningar att ta en aktiv ledarroll för att stärka utvecklingsforskningen tvärvetenskapligt, utifrån ett medicinskt såväl som ekonomiskt, sociologiskt och ekologiskt perspektiv.

Tillgänglig, uppdaterad och evidensbaserad kunskap om hur fattigdom, migration, klimatförändringar, barns och kvinnors rättigheter och egenmakt påverkar hälsan på global och lokal nivå är viktiga forskningsfrågor i egen rätt som inte bör isoleras som specifik biståndsforskning.

Sverige har ett socialt och intellektuellt kapital att förvalta på detta område. Svenska forskargrupper har gjort avgörande insatser inom koleravaccinutveckling och antibiotikaresistensforskning, för sexuell- och reproduktiv hälsa, demografisk forskning, samt rättigheter för kvinnor och barn.

Flera av dem hade högt ställda förväntningar på att Sverige fortsätter att vara en stark och aktiv röst för global hälsa internationellt.

 

Vi har genom forskningssamarbete i Afrika tagit fram sociala innovationer i kampen mot diarréer, lunginflammationer och malaria. Hans Rosling och stiftelsen Gapminder har spridit värdefull kunskap om tillståndet i världen.

När Swedish Institute for Global Health Transformation, SIGHT, bjöd in några av världens experter inom global hälsa till Kungl. Vetenskapsakademien i juni för att diskutera Sveriges roll inom global hälsa, var det tydligt att flera av dem hade högt ställda förväntningar på att Sverige fortsätter att vara en stark och aktiv röst för global hälsa internationellt.

Professor Michael H Merson, grundare av Duke Global Health Institute i USA, framhöll följande: ”Tack vare Sveriges viktiga roll under tidigare decennier för global hälsa, har vi stora förväntningar på Sveriges roll åren som kommer. Det säger jag inte minst med tanke på läget i världen. Om inte Sverige och svensk forskning över disciplingränser sprider kunskap om demokrati, allas lika värde, barns och kvinnors perspektiv för en hållbar global hälsa, vem ska då göra det?”

För att stärka Sveriges roll inom global hälsa vill SIGHT bidra med följande:

1. Verka för ytterligare finansiering till utvecklingsforskningen i Sverige: Forskningsfinansiering till utvecklingsforskning i Sverige är mycket liten. Som påpekades av KTH-forskarna Sverker Sörlin och David Nilsson i en debattartikel på DN Global utveckling, ”Forskning för global utveckling är inte en biståndsgrej” (publ. 2 juni), behöver forskningssamarbetet med låginkomstländer moderniseras och utvecklas och inte längre avfärdas som bistånd. Det kräver att resurser tillförs och att myndigheter samarbetar och blir delaktiga i större utsträckning. I dag disponerar Vetenskapsrådet 165 miljoner kronor för utvecklingsforskning. Som jämförelse satsar Storbritanniens forskningsråd nästan 17 miljarder kronor (1,5 miljarder pund) över fem år på utvecklingsforskning i samverkan med låg- och medelinkomstländer (http://www.rcuk.ac.uk). Även om man tar hänsyn till Storbritanniens betydligt större befolkning (och eventuella skillnader i utvecklingsforskningens uppdrag) är detta 15 gånger mer än vad Sverige satsar årligen.

2. Stimulera till global forskningssamverkan: Med vår nystartade verksamhet vill SIGHT stärka samverkan, både mellan svenska universitet och universitet internationellt, inte minst i låg- och medelinkomstländer där Sverige har en stark tradition av samarbete, till exempel genom institutionellt och individuellt kapacitetsbyggande i länder som Etiopien, Somalia, Tanzania, Uganda, Vietnam och Nicaragua.

3. Öka det tvärvetenskapliga samarbetet: SIGHT vill med hjälp av yngre svenska forskare från olika vetenskapsområden stärka det interdisciplinära forskningsarbetet för att hitta lösningar på de stora hälso- och samhällsutmaningar som Agenda 2030 lyfter. Vi vill addera en dimension av transformativt lärande med ledarskapsträning genom vårt fellowship-program, för det globala hälso- och policyarbetet.

4. Stimulera studentengagemang: Det är också avgörande att stimulera studenter med starkt engagemang i globala hälsofrågor att tänka och lära tvärs över fakultetsgränser redan under grundutbildningarna. Internationaliseringen av universiteten spelar här en avgörande roll. Det mesta som avgör människors hälsa ligger utanför hälso- och sjukvårdens domän. En miljö fri från föroreningar, med rent vatten och en säker och trygg tillvaro är fundament för en god hälsa, vilket i sin tur är avgörande för hållbar socioekonomisk utveckling.

Sverige hör till de mest ambitiösa länderna när det gäller Agenda 2030 nationellt, men vi har också ett stort ansvar för hur mer resurssvaga länder skall nå utvecklingsmålen. Risken finns att vi lägger kraft och resurser på att ta fram lösningar som fungerar i Sverige, men som är alldeles för dyra för de flesta andra länder. För att uppfylla målen för en hållbar utveckling i Agenda 2030 måste så många länder som möjligt nå utvecklingsmålen. Här har Sverige möjlighet att spela en avgörande roll om vi tar chansen.

Vår uppmaning till alla som deltar i politikerveckan i Almedalen – och i samhällsdebatten i stort – är att:

• tänka på hälsa som en del i ett stort samspel för vår gemensamma framtid, nationellt såväl som globalt. Skillnaderna i hälsa är orättfärdiga och kräver insatser på samhällsnivå.

• söka nya samarbetsformer, ställa nya interdisciplinära forskningsfrågor och tillföra nödvändiga resurser.

• stärka vetenskap och utbildning i samarbete över kultur- och ämnesgränser, för att förbättra den globala hälsan.

Vi har förväntningar på oss. Svenska värden behövs i världen.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.