Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Stålet som kan få Sverige att nå klimatmålet

Hela 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från ståltillverkningen. Nu undersöks möjligheten att ta bort kolet ur produktionen och i stället få vatten som restprodukt.

Det är ett viktigt steg om Sverige ska ha ett fossilfritt nettoutsläpp 2045. Men det är ett steg som kostar miljarder.

Råjärnet forsar ut ur masugnen. Det är 1 440 grader varmt och inte tjockare än vatten. Dygnet runt fylls torpeder – stora behållare under masugnen – med det flytande järnet.

– Det är som Orodruin, säger anläggningsguiden Peter Sipos när vi tittar genom ett hål ner på det flödande järnet, och syftar på vulkanen i ”Sagan om ringen”.

Med den enorma masugnen dånande ovanför känns referensen till Saurons mörka rike Mordor relevant.

Vi befinner oss i Oxelösund, på en av stålkoncernens SSAB:s anläggningar. Företaget är den enskilt största utsläpparen av koldioxid i hela Sverige. Stålindustrin står för en tiondel av landets koldioxidutsläpp och den största delen kommer från reduktionen av järnmalm till råjärn som i Sverige sker på SSAB:s anläggningar i Oxelösund och Luleå. Då används koks, som kommer från kol, för att skilja syret från järnet.

Regeringen har föreslagit att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045 och här finns alltså mycket att spara.

Tillsammans med gruvdriftskoncernen LKAB och Vattenfall startade SSAB förra året projektet Hybrit med målet att ställa om till en produktion med vätgas i stället för kol för att få bort koldioxiden. Då skulle restprodukten i stället bli vatten.

I teorin är det känt hur järnmalmen ska kunna reduceras med hjälp av vätgas – men utmaningarna är fortfarande många.

– Tekniken för en kommersiell produktion i stor skala finns inte i dag, utvecklingen är fortfarande i ett initialt skede. Vi måste hitta lösningar till en rad tekniska problem för att få det att fungera, säger Martin Pei, teknisk direktör för SSAB.

En pågående förstudie ska vara klar i slutet av året. Därefter ska forskarna testa processen i en pilotanläggning.

Totalt finns det 114 miljoner kronor till förstudie och forskningsprojekt om stålproduktion med vätgas, drygt hälften kommer från Energimyndigheten och resterande från företagen själva. Var resten av miljarderna som omställningen kommer att kosta ska komma ifrån är inte klart. Däremot att mer statligt stöd kommer att behövas, enligt Martin Pei.

– Exakt hur mycket det kommer att kosta är svårt att bedöma i dag. Olika delar har vi kanske lite uppskattning om.

En annan utmaning är att få fram tillräckligt mycket vätgas, miljoner gånger mer än vad som produceras i Sverige i dag. Det är här Vattenfall kommer in i bilden. Väte är jordens vanligaste ämne, men vätgas finns inte naturligt i luften. Det kan omvandlas från el och därmed produceras med gröna energikällor, men också från olja, naturgas eller biomassa.

– Om man ska ersätta energimängden som kolet ger med elektricitet så pratar vi om en elförbrukning på totalt sett 15–20 terawattimmar. Ungefär så mycket som Sverige hade i överskott förra året i elektricitet, alltså hela vår export till våra grannländer, säger Martin Pei.

Trots de olösta frågorna är Martin Pei positiv till möjligheterna.

– Vi känner oss hoppfulla, därför går vi vidare med projektet. Det skulle kunna skapa en otrolig fördel för Sverige som land om vi lyckas med en fossilfri stålproduktion.

Läs även: "Var är det tuffa politiska ledarskapet?"

SSAB Oxelösund tillverkar 700.000 ton stål per år varav majoriteten exporteras till utlandet. Sverige har en lång tradition av järnexport, ända sedan medeltiden har det fraktats ned till kontinenten. Tack vare rika malmfyndigheter, skog och tillgång till energi från vattenkraft har förutsättningarna varit goda för att järn- och stålindustrin ska växa sig stark.

Kalifornien och Tyskland springer före i utvecklingen av minskade utsläpp av bilar respektive solenergi, just för att de vinner på det.

Inför klimatmötet i Paris för två år sedan startade regeringen initiativet Fossilfritt Sverige. Samordnaren Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens förre generalsekreterare, anser att Sverige har stora möjligheter att gå i bräschen – och mycket att tjäna på det.

–  Många anser att det är bäst att ligga lågt i utvecklingen för att inte ta de stora utvecklingskostnaderna och hänga på först när tekniken är testad. Men nu råder en annan logik. Kalifornien och Tyskland springer före i utvecklingen av minskade utsläpp av bilar respektive solenergi, just för att de vinner på det.

Det borde Sverige göra med stålproduktionen, tycker han och lutar sig på Världsbankens tidigare ekonom Nicolas Stern som säger att de länder som går före i klimatpolitiken och tidigt ställer om industrin kommer att ha bättre chanser att konkurrera på marknaden i framtiden.

Förutom möjligheten att sälja tekniken vidare till andra länder pekar Svante Axelsson på att det fossilfria stålet kommer att bli en konkurrensfördel för svenskproducerat stål. I takt med att utsläppen från bilkörandet minskar bidrar tillverkningen till en större del av den totala klimatpåverkan av ett fordon.

– Jag tror att betalningsviljan kommer att ha ökat år 2040 när världen har mer panik över klimatförändringarna och har insett vilken enorm skada de orsakar. Då kan biltillverkarna använda det i marknadsföringen, att stålet är tillverkat utan fossila utsläpp.

Läs även intervju med hållbarhetsexperten Parul Sharma: ”Alla måste ändra sina beteenden”

Svenskt stål exporteras till omkring 140 länder, enligt branschorganisationen Jernkontoret. Industrin har satsat på nischade produkter där starkt och lätt stål är viktigt. Samtidigt importeras billigt stål från andra länder.

– Stålproduktionen hade aldrig kunnat överleva i Sverige om man inte försökt ligga i framkant. Vi kan inte konkurrera med priser – men med kvalitet.

En förutsättning för att projektet Hybrit ska lyckas är dock att staten kan skjuta till mer pengar för pilotanläggning och omställningen av anläggningarna, tror Svante Axelsson. Och då måste EU:s statsstödsregler – som ska omförhandlas mellan 2019 och 2021 – förändras.

– Staten måste kunna satsa pengar i början, när stora teknikskiften ska genomföras. Men EU:s regler hindrar stater från att stötta företag, vilket hämmar utvecklingen. Det är okej att ge stöd i olika former till forskningsstudier men inte till den storskaliga industriella övergången. Många EU–länder har problem med statsstödsreglerna men andra är mer pragmatiska, Sverige är extremt lydigt.

Han påpekar att Sverige är en så pass liten aktör att vårt eget utsläpp inte påverkar världens klimat nämnvärt. Desto större betydelse kan vi ha genom att vara ett föregångsland och ta fram teknik som andra kan köpa av oss och på så sätt bidra till att minska världens utsläpp.

Sverige fick nyligen beröm i en OECD-rapport för hur höga miljökrav förenas med god ekonomisk utveckling. Och inom vissa områden ligger vi i framkant. Fossilfri elproduktion tog fart i och med oljekrisen 1972, halva elsystemet byggdes då ut på bara elva år och nu klingar kärnkraften ut av sig själv.

Skattereformen 1990, då världens första koldioxidskatt infördes, den statliga upphandlingen av värmepumpar för fjärrvärme och investeringsstöd för att ersätta olja med biobränsle har gjort 86 procent av värmen fossilfri.

Läs även: Svenska utsläpp minskar här hemma – men ökar utomlands

För att Sverige ska nå målet med ett fossilfritt nettoutsläpp år 2045 krävs förutom stålproduktionens omställning att transportsektorn lyckas dra ned på växthusgaserna. Målet är en minskning med 70 procent fram till 2030.

Avgörande är enligt Svante Axelsson att bilbatterier fortsätter bli billigare och mer effektiva och att bioraffinaderier som framställer biobaserad diesel och bensin ska byggas.

Han är positiv till möjligheterna.

– Sveriges inrikespolitiska förutsättningar är bland de mest gynnsamma i hela världen för att minska klimatpåverkan. Engagemanget hos befolkningen är stort och det finns blocköverskridande överenskommelser som gynnar utvecklingen.

Ett regeringsförslag om att biobränsle ska blandas in i bensin och diesel för att minska utsläppen samt sänkt skatt på etanol och biogas är ute på remiss.

– Bränslebytet (som förslaget kallas, reds anm) är en viktig reform som har blivit väl mottagen. Utmaningen är snarare att biobranschen har växtvärk – det är svårt att få fram tillräckligt med biodiesel.

Dessutom planerar just nu det svenska företaget Northvolt att bygga Europas största bilbatterifabrik med hjälp av ett lån från Energimyndigheten.

– När man väl kan köra 50 mil på en laddning och bilen inte kostar mer än en vanlig dieselbil, som biltillverkare lovat ska ske ungefär 2020, tror jag att det kommer att bli en ketchupeffekt. Då kommer nästan alla att välja elbil.

Om bilarna då dessutom tillverkas med svenskt fossilfritt stål och kör på biobränsle från svenska bioraffinaderier kan målet med ett klimatneutralt utsläpp nås.

Tills dess fortsätter det glödande järnet att forsa ut ur masugnen i Oxelösund, 3.000 ton per dygn i ett system som utvecklats under hundratals år. SSAB:s masugnar har nu nått den högsta effektivitetsnivå som är teoretiskt möjlig, enligt den tekniske direktören Martin Pei. Att ställa om produktionen är ett nödvändigt steg om koldioxidutsläppen ska minska.

Läs även: Svensk vapenexport kritiseras i global hållbarhetsrapport

Fakta. Sveriges miljömål

Utsläppen av växthusgaser ska vara 40 procent lägre år 2020 än 1990.

Utsläppen av växthusgaser i transportsektorn ska minska med 70 procent till år 2030.

100 procent av elen ska vara förnybar år 2040.

Sveriges nettoutsläpp ska vara noll år 2045. Nettoutsläppet är skillnaden mellan de faktiska utsläppen och de utsläpp som absorberas ur luften, till exempel genom att fler träd planteras.

Källa: Regeringen

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.