Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Stämningen mot Världsbanken: Sverige försöker stoppa nya övergrepp

Flera bönder har mördats i området Bajo Aguán i Honduras i samband med en markkonflikt där honduranska specialstyrkor var inblandade. Foto från 2012.
Flera bönder har mördats i området Bajo Aguán i Honduras i samband med en markkonflikt där honduranska specialstyrkor var inblandade. Foto från 2012. Other: Erik Halkjaer

Världsbanken hävdar immunitet för sitt organ för privata investeringar, sedan en grupp bönder i Honduras stämt banken för inblandning i mord och tortyr. I praktiken innebär det att Världsbanken bara kan stå till svars gentemot sina ägare, däribland Sverige.

Den svenska regeringen ser mycket allvarligt på anklagelserna som nu riktas mot Världsbanken och arbetar för att stärka bankens etiska riktlinjer.

En grupp bönder har stämt Världsbankens organ för investeringar i den privata sektorn, IFC, för åratal av övergrepp, mord, tortyr och kidnappning i anslutning till en markkonflikt i Honduras. Det berättade DN Global utveckling om förra veckan. IFC har enligt stämningsansökan, direkt och indirekt via en honduransk bank, investerat närmare hundra miljoner dollar till en av parterna i konflikten under åren 2009-2014.

Läs nyheten: Bönder stämmer Världsbanken för inblandning i mord och tortyr

Nu har IFC svarat. Det 18 sidor långa dokumentet, som lämnats till den domstol i Washington D. C. där processen förs, består av en lång rad prejudikat som, enligt organisationens juridiska företrädare bevisar IFC immunitet.

I grunden handlar det om en lag från 1945 som ger internationella organisationer både straff- och civilrättslig immunitet i USA. Den gäller framför allt FN, men också flera andra internationella organisationer som bland annat Världsbanken. Eftersom IFC är en del av Världsbanken gäller immuniteten även dem, varför de inte kan ställas inför rätta för anklagelser om brott av olika slag, menar IFC i sitt svar på stämningsansökan.

Bland annat skriver IFC att domare i USA så sent som för ett år sedan avslog en annan stämningsansökan mot IFC med hänvisning till bland annat immunitet. Det gällde en stämning från den amerikanska organisationen Earth Rights International (ERI), som tillsammans med indiska fiskare anklagade IFC för att ha medverkat till miljöbrott när de 2008 beslutade om att investera 450 miljoner i ett kolkraftverk i Gujarat i Indien.

Det är ERI som ligger bakom även stämningsansökan i Hondurasfallet. Organisationens representanter säger till DN Global utveckling att de inte kommenterar IFC:s svar gällande åtalsimmunitet förrän ERI i sin tur lämnat in ett svar till domstolen i slutet av oktober.

Sverige är en av 184 delägare i Världsbanken och därmed IFC.

Enligt vice statsminister Isabella Lövins statssekreterare Ulrika Modéer, med ansvar för frågor som rör internationellt utvecklingssamarbete och klimat, har regeringen följt ärendet med de honduranska bönderna en längre tid.

– Vi har efterfrågat och fått regelbunden rapportering kring vad som görs för att förbättra situationen. Världsbankens egen ombudsman, CAO, har också lagt fram en åtgärdsplan som IFC har följt. Samtidigt måste vi titta på hur de instrument som banken har kan skruvas på för att sådana här saker inte ska hända igen, säger Ulrika Modéer.

I rapporten från CAO, som lades fram i december 2013, konstateras att IFC brustit på flera punkter när de valt att investera i ett företag som var djupt involverat i en blodig markkonflikt i Honduras.

”I en sektor och ett land där risker för konflikter och våld kring markfrågor är kända eller skulle ha varit kända, tog inte IFC:s utredning tillräcklig hänsyn till riskerna och de levde inte upp till hållbarhetspolicyns nyckelkrav”, står det bland annat i CAO-rapporten.

Statssekreterare Ulrika Modéer ser mycket allvarligt på det som hänt i Honduras. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch ska det handla om fler än 150 outredda mord på bönder med koppling till markkonflikten i området sedan 2009.

– Vi försöker genom vår röst i Världsbanken verka för att det finns så många verktyg som möjligt för att hantera den här typen av ärenden. Förra året kom Världsbanken i mål med nya etiska riktlinjer för miljö och sociala frågor. Där har Sverige medverkat till att få in skrivelser om mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö, klimat och ursprungsfolk. Vi fick tyvärr inte gehör för allt det vi ville ha med, men vi menar att ramverket är ett framsteg för styrningen, transparensen såväl som ansvarsskyldighet. Vi hoppas att vi kommer se färre fall av den här typen i framtiden, säger Ulrika Modéer.

Världsbankens nya etiska riktlinjer träder i kraft i början av nästa år. De är ett resultat av ett utredningsarbete som pågått i nästan sex år sedan Världsbankens egna utvärderingsgrupp 2010 påpekade att det fanns utrymme för förbättringar vad det gäller just de etiska riktlinjerna.

Under flera av dessa sex år representerades Sverige i Världsbankens styrelse av ambassadör Ann Brandt (2009-2013). Hon säger att hon under sina år i styrelsen aldrig hörde något om några anklagelser om övergrepp i Honduras.

Trots åtgärdsplanen från CAO har anklagelserna mot IFC investeringspartner i Honduras också fortsatt. Så sent som för ett år sedan dödades en bondeledare med koppling till markkonflikten.

– Det är klart att det här ska prövas rättsligt för att se om en vidare process är möjlig, men det är så här det ser ut för internationella organ som FN. När det gäller Världsbankens egen ombudsman CAO är det en viktig instans, visserligen ingen rättslig sådan, men den kan utkräva ansvar. Vi behöver parallellt jobba med Världsbanken och IFC för att se till att de lever upp till de nya riktlinjer som nu antagits. Det här är långt från en perfekt verksamhet. Därför är det viktigt att den belyses. Men samtidigt ska det sägas att det har blivit bättre, bland annat tack vare Sverige, säger Ulrika Modéer.

Huruvida stämningsansökan mot IFC kommer att leda till rättslig prövning avgörs av en domstol i Washington D. C. efter att ERI lämnat in sina kommentarer på IFC:s svar. Parallellt hanterar domstolen en överklagan i fallet rörande de indiska fiskarna som menar att deras liv förstörts av det kolkraftverk som IFC investerat i.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.