Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Global Utveckling

Svenska biståndsmiljoner ska stoppa korruption i nytt land

Foto: Erik Halkjaer

I våras fängslades två tidigare viceministrar i Honduras och chefen för landets försäkringskassa för flera fall av korruption. Antikorruptionsorganet MACCIH utreder också anklagelser mot både den sittande och den tidigare presidenten.

Inom kort väntas Sverige bevilja ett stöd på 24 miljoner kronor under drygt två år till MACCIH.

– Korruption är ett enormt problem som hotar hela demokratiska system, säger Juan Jiménez, chef för MACCIH och tidigare premiärminister i Peru, till DN Global Utveckling.

Det folkliga missnöjet mot korrupta politiker i flera av de centralamerikanska staterna är vida utbrett. I Guatemala upprepar sig historien från 2015 när tusentals människor i dagarna samlas på gator och torg för att kräva presidentens avgång.

Protesterna kommer efter att den internationella FN-kommission som utreder korruption och straffrihet i Guatemala, CICIG, har lagt fram bevis mot presidenten för korruption. I flera av regionens länder har önskemål om att installera CICIG-liknande institutioner lyfts.

– Det folkliga stödet för CICIG och dess arbete är enormt stort. Flera av landets mest namnkunniga personer har också gett institutionen sitt stöd, säger Georg Andrén, Sveriges ambassadör i Guatemala och även Honduras.

Sverige har stöttat CICIG med 170 miljoner kronor i svenskt bistånd sedan starten och i nästa månad utökas antikorruptionsarbetet. Då ambassaden samarbetsavtal med ett liknande organ i Honduras, där Sverige ska stötta arbetet med 24 miljoner kronor under drygt två års tid.

– Vi har med oss det goda exempel och arbete som uträttats av CICIG i Guatemala. Det är visserligen en något annorlunda modell och MACCIH har fått ta emot en del kritik, men vi får komma ihåg att CICIG har haft tio år på sig. Och de har uppnått anmärkningsvärda resultat. Med vårt stöd till MACCIH hoppas vi kunna ge dem lite råg i ryggen, säger Sveriges ambassadör Georg Andrén.

Läs mer om CICIG:s arbete i Guatemala: Infekterad strid om unik insats mot korruption

Parallellt med de stora protesterna i Guatemala 2015 tog även folk i Honduras till gatorna. Bakom demonstrationerna låg medieuppgifter om att den sittande presidenten Juan Orlando Hernández skulle ha använt förskingrade pengar från bland annat landets försäkringskassa till att finansiera sin valkampanj 2013.

Till skillnad från i Guatemala fanns ingen internationell och oberoende institution som kunde utreda anklagelserna i Honduras. Istället hamnade utredningen i den av korruption tungt belastade honduranska rättsapparaten.

Det var först i augusti förra året som honduranska åklagare kunde skörda framgångar i sina utredningar. Bakom dem stod en ny institution, MACCIH, som skapats med hjälp de Amerikanska staternas organisation, OAS, med CICIG som förebild.

– Skillnaden mellan CICIG och oss är att vi har ett särskilt mandat att bekämpa korruption. De ska främst bekämpa illegala grupper som infiltrerat landets maktapparat. De kan också genomföra egna undersökningar, vilket inte vi kan, men vi kan å andra sidan föreslå honduranska åklagare vilka fall de bör utreda för att sedan bistå dem, säger Juan Jiménez, som leder MACCIH, när DN Global Utveckling möter honom i Honduras huvudstad Tegucigalpa.

Som advokat, politisk tjänsteman och tidigare både justitie- och premiärminister i Peru har Juan Jimenez fört en lång kamp mot korruption i Peru. Bland annat medverkade han till att stärka den peruanska rättsstaten efter president Alberto Fujimori 1990-2000, vilket ledde till att både Fujimori och hans nära rådgivare Vladimir Montecions sattes i fängelse för bland annat omfattande korruption.

– Peru var ett av de första länderna i Latinamerika att konfrontera korruption på den här nivån. På internationell nivå fanns på den tiden inte mycket samarbete och vi bidrog mycket till att stärka detta. Det var en historisk tid, något av en demokratisk vår för Peru, med tyvärr har utvecklingen sedan dess gått bakåt, säger Juan Jiménez.

I mars i år kunde honduranska åklagare lägga fram bevis för att chefen för landets försäkringskassa förskingrat motsvarande hundra miljoner svenska kronor, med hjälp av flera nära medarbetare och bland andra viceministrarna för hälsovård och arbete. De anklagade har fängslats, men inväntar utgången av ytterligare ett 50-tal utredningar i fallet.

Det finns en frustration bland folk att få slut på korruptionen.

Tillsammans med MACCIH utreder åklagarna just nu huruvida delar av de förskingrade pengarna hamnat i regeringspartiet Nationals valkassa under presidentvalet 2013. Dessutom har de inlett en utredning av anklagelser mot den före presidenten Porfirio Lobo för att han ska ha tagit emot mutor av honduransk narkotikamaffia.

– Jag vet att kritiken mot att vi inte gör mer är stor bland invånarna här i landet. Det finns en frustration bland folk att få slut på korruptionen. Det vill vi med, men att sätta manschettbrottslingar bakom lås och bom är inte lätt. I Honduras finns ingen lag som kan ge brottslingar strafflindring om de pekar ut andra eller presenterar bevis som gör att man kan gripa dem som står bakom korruptionen. Det finns i Guatemala, det har använts i kampen mot maffian i Italien och i Brasilien. Vi behöver få folk att snacka, att de berättar vem som är deras chef, vem som skyddar dem, säger Juan Jiménez.

MACCIH i Honduras har mandat att själva godkänna de åklagare och domare som ska jobba med åklagarmyndighetens antikorruptionsenheter och domstolar. Institutionen har också varit med och tagit fram en ny lag som gjort det lättare att utreda gåvor och givare till politiska partier. I parlamentet ligger även ett lagförslag om strafflindring i utbyte mot information som leder till att andra involverade i kriminella nätverk grips.

Juan Jiménez och MACCIH:s mandat löper fram till 2020. Under den perioden hyser den peruanska tidigare premiärministern ingen illusion om att stoppa korruptionen i Honduras.

– Men jag hoppas kunna genomföra det vi kommit hit för, att stärka rättsapparaten. Jag vill inte att vi ska vara här i 8, 16 eller 20 år. Det vi vill visa med den här typen av institutioner är att det är möjligt att stoppa korruption bara det finns politisk vilja. Det är något som vi lider brist på i stora delar av Latinamerika. Se bara på Chile, som vi alla trodde var fritt från korruption, men vi har nu kunnat se hur det genomsyrat statsapparaten och nått ändå in i presidentpalatset. Korruption är ett enormt problem som hotar hela demokratin. Se bara på vad som sker i Venezuela, säger Juan Jiménez.

Detta är den andra artikeln i en serie på DN Global utveckling om antikorruption och globalt utvecklingsarbete. Läs den första här:

Infekterad strid om unik insats mot korruption (28 aug)

Fakta. Korruption i Centralamerika

Honduras och Guatemala tillhör några av de mest korrupta länderna i världen.

I Latinamerika anses bara Venezuela och Nicaragua vara mer korrupta.

Därefter kommer Guatemala och sen Honduras på delad plats med Mexiko.

Källa: Transparency International.

Fakta. Kamp mot korruption ett av 17 FN-mål

Enligt FN:s hållbara utvecklingsmål nummer 16 om fred, rättvisa och starka institutioner är kampen mot korruption central för att uppnå en hållbar utveckling för alla.

Enligt FN uppgår den globala korruptionen, skatteflykten och illegala kapitalflykten till närmare 1 260 miljarder dollar per år, motsvarande cirka 10 000 miljarder svenska kronor*.

Alla länder i världen har genom mål 16 lovat att bekämpa korruption, öka transparens och offentlighet och motverka illegal kapitalflykt.

I juli 2019 kommer FN att följa upp hur alla världens länder arbetat för att uppnå mål 16.

Källa: Transparency International och UNDP.

*Rättelse: I en tidigare version av texten hade summan 1 260 miljarder dollar felaktiga räknats om till ett annat belopp i svenska kronor.

Om. DN Global utveckling
  • Denna artikel publiceras på DN Global utveckling, en temasajt om FN:s nya hållbara utvecklingsmål som syftar till att skynda på den den globala utvecklingen i världen.
  • Fler artiklar från DN Global utveckling hittar du här.
  • Du kan också läsa mer om satsningen här.
  • Redaktionen för DN Global utveckling nås på globalutveckling@dn.se om du vill skicka nyhetstips eller inbjudningar till seminarier.
  • Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.