Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Relationen till läraren påverkar betygen

Vid sidan av forskningen jobbar Ilona Rinne som lärare i gymnasie­skolan Studium i Göteborg. Här med fyra av sina elever i svenska för invandrare, Mousa Gharehghol, Marieh Sooeich, Irina Moshko­va Paulsen och Jolanta Wopimska.
Vid sidan av forskningen jobbar Ilona Rinne som lärare i gymnasie­skolan Studium i Göteborg. Här med fyra av sina elever i svenska för invandrare, Mousa Gharehghol, Marieh Sooeich, Irina Moshko­va Paulsen och Jolanta Wopimska. Foto: Peter Claesson

Det är inte bara elevens kunskaper som vägs in när läraren sätter betyg. Även relationen dem emellan påverkar betygssättningen.
Det visar en avhandling av forskaren Ilona Rinne, som varnar för att likvärdigheten och rättssäkerheten äventyras.

I den politiska debatten kan det låta som om betygen ska lösa skolans problem. Politiker framhåller ofta betygen som ett objektivt mått på elevers kunskap. Men få intresserar sig för vad betygen egentligen säger om en elevs kunskapsnivå, hur lärarna gör när de sätter sina betyg och hur rättvisa betygen egentligen är.

– Det finns en tilltro till att betygssystemet är ett effektivt sätt att mäta kunskap på, men så är det inte. Det förrädiska är att det ser ut så.

Det säger Ilona Rinne som skrivit en avhandling vid Göteborgs universitet om hur betygssamtalen mellan lärare och elev påverkar de slutliga betygen.

Enligt gymnasieskolans läroplan ska lärare förklara grunderna för sin betygssättning för eleverna. Men det finns inga riktlinjer för hur detta ska gå till. Det görs ofta i enskilda betygssamtal mellan lärare och elev.

– Det är väldigt svårt att sätta betyg och det blir allt svårare ju längre man jobbat, även om det kan verka enkelt i början, säger hon.

Ilona Rinne har ända sedan hon började som gymnasielärare för 25 år sedan intresserat sig för betyg och bedömning. Vid varje kursslut har det funnits elever som varit förtvivlade, besvikna och anklagande. ”Du har förstört mitt liv. Nu kommer jag inte in på juristutbildningen!” fick hon höra en gång. Dessa elever har varit svåra att glömma och är en anledning till att hon började sin forskargärning.

I avhandlingen ”Pedagogisk takt i betygssamtal” har Ilona Rinne detaljstuderat 149 videoinspelade individuella betygssamtal mellan gymnasieelever och lärare och konstaterar att flera andra aspekter än elevernas kunskaper kan påverka det slutgiltiga betyget. I samtalen förankras elevernas prestationer inte i betygskriterierna utan mer i termer av att eleven är ”jätteduktig”, ambitiös” och ”intresserad”.

– Det visar hur svårt det är att definiera betygskriterierna.

I samtalen ser hon också en välvillig inställning hos läraren och vilja att komma överens för att bevara en god relation till eleven.

– Man kanske inte vill såra en elev. Det kan kännas besvärligt att ge ett nedslående besked och att se sin elev bli ledsen, säger Ilona Rinne.

Men de enskilda samtalen kan också ha motsatt effekt. Elever som inte är särskilt kontaktsökande har sämre möjligheter att skapa en god relation till läraren vilket också kan påverka betygssättningen. I dessa fall kanske betyget bättre speglar elevens faktiska kunskapsnivå, tror Ilona Rinne, men betonar samtidigt att det inte är något som studien visar utan något som hon diskuterar i slutet av avhandlingen.

Enligt Ilona Rinne uppstår en spänning mellan lärarens professio­nella uppdrag som regleras av skolans styrdokument och den mellanmänskliga individuella relationen till varje elev. Där kan aspekter som omsorg, omtanke och hänsynsfullhet spela in.

Hon varnar för att både betygssättningens likvärdighet och elevernas rättssäkerhet kan äventyras.

– Det är en paradox att läraren å ena sidan måste bygga upp en förtrolig relation med eleverna för att få ett gott arbetsklimat, å andra sidan göra en strikt bedömning av varje elevs kunskaper.

Möjligen är det därför som samtliga lärare i studien eftersträvar att få stöd för sin betygssättning från eleverna. Men Ilona Rinne tror snarare att lärarens strävan att upprätthålla en god relation kan ge eleven möjlighet att styra läraren.

– Men jag vill betona att varken lärare eller elever sannolikt är medvetna om detta, och det är alltid läraren som i slutändan bestämmer över betygssättningen, säger hon.

Svenska lärare har i ett internationellt perspektiv en unik ställning vad gäller betygssättning. Det finns nämligen ingen extern kontroll av lärarnas bedömning. När Skolinspektionen gjort omrättningar av nationella prov visade det sig att externa bedömare i hälften av fallen satte ett lägre betyg än de undervisande lärarna.

Ilona Rinne tror att det kan ha att göra med att eleven vid anonyma rättningar blir osynlig medan den undervisande läraren har svårt att bortse från eleven som person. Men hon är noga med att påpeka att det inte är fråga om rätt eller fel, utan två olika sätt att förhålla sig till bedömning. Vi kan påverkas av många faktorer utan att vi ens är medvetna om dem.

– För läraren går det inte att koppla bort eleven som man ser framför sig. Man kanske tänker på hur mycket den här eleven har jobbat. Vi är människor och vi påverkas av våra relationer.

Hon ser även andra faktorer som kan påverka betygssättningen. Den växande konkurrensen mellan skolorna har inneburit att betygsnivåerna börjar betraktas som kvalitetsmarkörer för de enskilda skolorna – hur duktiga eleverna är och hur skickliga lärarna är.

– Det är eleverna som drar in pengar till skolan. Eleven blir en kund och kunden har alltid rätt. Hur påverkar det betygssättningen? frågar sig Ilona Rinne.

Vad tycker du? Kan betyg vara rättvisa? Skriv till insidan@dn.se

Ilona Rinne

Forskar på halvtid.

Har 25 års erfarenhet av läraryrket med gymnasieelever, vuxenstuderande och universitetsstudenter. I dag verksam som gymnasielärare i Göteborg på halvtid och forskare på halvtid.

Disputerade med avhandlingen ”Pedagogisk takt i betygssamtal” den 23 januari i år vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen berör spänningsfältet mellan betygssättningens formella uppdrag och de mellanmänskliga aspekter som finns mellan lärare och elever.

Avhandlingen bygger på en analys av videoinspelade betygssamtal mellan lärare och elever på gymnasiet.

Med egna ord

"Du har förstört mitt liv!

Jag lyfter blicken från betygssammanställningen och tittar förvånat min elev i ögonen. Jag möts av förtvivlan och bedrövelse.

En kort stund känns det som om jag inte riktigt förstår vad han säger. Har jag förstört hans liv? Det är ju verkligen det sista jag vill!

Vad menar han?

– Nu kommer jag inte in på juristutbildningen! utbrister han.

Hans betyg är för låga. Och jag är den som sätter ett av hans betyg. Det kan tydligen vara avgörande för hans framtid. Han hävdar att han har presterat bättre, att jag är alldeles för hård i min bedömning. Jag börjar tveka. Tänk om han har rätt? Tänk om jag har missbedömt honom? Han märker min tvekan:

– Varför får Kalle MVG? Han är ju inte bättre än jag!

Jag markerar att det är oetiskt att tala om en annan elev:

– Nu är det ditt betyg vi talar om. Jag har tyvärr inget betygsunderlag som motiverar ett MVG i ditt fall. Jag är hemskt ledsen, men så är det.

– Nej, nej, suckar han.

Han reser sig plötsligt och går. Jag sitter kvar med betygssammanställningen i knäet. Förtvivlad. Har jag verkligen förstört hans liv?"

Källa: Hämtat ur inledningen till ­avhandlingen ”Pedagogisk takt i betygssamtal”.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.