Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Självupplevd fulhet” kan botas med internet-kbt

”Det handlar om att ta bort fokus från utseendet och förändra det tvångsmässiga beteendet”, säger Jesper Enander.
”Det handlar om att ta bort fokus från utseendet och förändra det tvångsmässiga beteendet”, säger Jesper Enander. Foto: Lisa Mattisson

Dysmorfofobi, som även kallas bdd eller ”självupplevd fulhet”, innebär att den drabbade har en uppfattning om sitt utseende som inte stämmer med verkligheten. Nu visar forskning att internetterapi kan hjälpa.

En person som har fått diagnosen dysmorfofobi lider av svår ångest kopplad till sitt utseende. Utseendet upplevs som groteskt eller på något sett defekt. Jesper Enander, som är forskare och psykolog vid Karolinska institutet, har bedrivit en av de största studierna i världen om dysmorfofobi. Han säger att sjukdomen är svårt handikappande för de drabbade.

– Vissa personer lider så mycket att de inte ens kan möta andras blick utan går och tittar i backen, säger han.

Personer som har fått diagnosen blir oftast behandlade med antidepressiv medicin eller med kognitiv beteendeterapi (kbt). Metoden som Jesper Enander har testat går ut på att behandla patienter med hjälp av kbt över internet, vilket har visat sig ge goda resultat.

– En tredjedel av patienterna var botade efter tolv veckors behandling och hälften fick minskade symtom, säger han.

I studien har 94 personer deltagit, där hälften fick internetterapi och den andra hälften behandlades med stödsamtal över internet. Programmet är uppbyggt i flera steg, där personen inledningsvis får lära sig vad sjukdomen innebär för att i slutskedet jobba med att försöka bryta kontrollerande handlingar.

– Det handlar om att ta bort fokus från utseendet och sedan gradvis förändra det tvångsmässiga beteendet.

En övning kan vara att gå till matbutiken utan smink.

– Efteråt ber jag patienten fråga sig vad som hände. Jag frågar: ”Var det någon som undvek dig, eller betedde sig alla normalt trots att du inte hade sminkat dig?”

Många som lider av dysmorfofobi vänder sig till plastikkirurgin eller hudterapeuter, som utför behandlingar som sällan hjälper. Det är inte där problemet sitter, menar Jesper Enander.

– Det är som om en person med anorexi skulle fettsuga sig. Problemet är ju inte att personen är tjock, problemet är en skev självbild. Den sjuka kan tro att livet kommer att förändras av en näsoperation.

Foto: Lisa Mattisson

– Många upplever en rädsla över att vara deformerade och tror att de ser äckliga ut, säger Jesper Enander. Foto: Lisa Mattisson

Jesper Enander säger att kunskapen om diagnosen inom vården skulle kunna bli bättre, likaså bemötandet av patienterna.

– Många med bdd skäms över att de är så oroade över sitt utseende och tar ogärna själva upp problemet i sitt möte med vårdpersonal. För att den här typen av besvär ska upptäckas så behöver vårdpersonal själva ställa frågan.

Tillgången till vård skiljer sig åt i landet. I Stockholm finns det två specialistmottagningar med stor kunskap om bdd, samt en BUP-mottagning för barn och unga. I övriga landet ser det annorlunda ut, menar Jesper Enander.

– Det kan tyvärr vara mycket svårt att få tillgång till framför allt psykologisk behandling för bdd.

För att få en diagnos krävs en stark upptagenhet av ”fel” i utseendet, ett starkt lidande, samt att personen fungerar sämre socialt eller i yrkeslivet. Det är inte ovanligt att den drabbade tillbringar timmar framför spegeln eller ständigt pillar sig i ansiktet. Personer med dysmorfofobi kan uppleva att deras utseende är så groteskt att andra mår dåligt av att titta på dem. Den drabbade har ofta svår ångest och vissa vill inte lämna hemmet av rädsla för att behöva visa sig för andra.

– Många upplever en rädsla över att vara deformerade och tror att de ser äckliga ut.

Sjukdomen är lika vanlig som anorexi och förekommer ungefär lika ofta hos män som hos kvinnor, men skiljer sig något åt i karaktär. Män är generellt sett mer upptagna av muskelmassa medan kvinnor fokuserar mer på hyn.

Personer med bdd jämför sig mycket med andra. Om de har hakat upp sig på sin näsa så tittar de mycket på andras näsor.

Det finns inga studier som visar att sociala medier skulle bidra till att personer med dysmorfofobi påverkas negativt men Jesper Enander tror att det ändå kan finnas en koppling.

– Personer med bdd jämför sig mycket med andra. Om de har hakat upp sig på sin näsa så tittar de mycket på andras näsor.

Jesper Enander säger att det, liksom vid andra psykiska sjukdomar, är vanligt att varken den drabbade eller de anhöriga känner till att diagnosen finns. Och det kan vara svårt att upptäcka att någon lider av bdd.

– Det kan vara lätt att missa, speciellt om barnet har en depression i ung ålder. Men hos unga kan ett tecken vara att barnet inte går till skolan. För vuxna kan det handla om att de sminkar sig ovanligt mycket.

Fakta. Dysmorfofobi (bdd), självupplevd fulhet

Personer som har diagnosen dysmorfofobi ser sig själva som fula, defekta eller vanställda, trots att de ser normala ut för andra.

På engelska heter sjukdomen Body Dysmorphic Disorder och kallas för bdd. Förkortningen används ofta även på svenska.

Diagnosen innebär ofta självmordstankar, depression och sjukskrivning.

Omkring 1-2 procent av befolkningen i Sverige lider av dysmorfofobi. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn, även om det förekommer något oftare hos kvinnor.

Dymorfofobi behandlas med antidepressiva medel eller med kognitiv beteendeterapi. I Stockholm finns en specialklinik som har specialiserat sig på dysmorfofobi.

En färsk studie som har bedrivits vid Karolinska institutet visar att internet-kbt kan hjälpa mot dysmorfofobi. Ungefär hälften av dem som genomgick studien hade minskat symtomen efter behandlingen och var tredje person blev helt botad.

Källa: Ocd-förbundet

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.