Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Anja Bihlmaier: ”Första gången jag dirigerade var det som en dröm”

”Det jag hört av Lisa Ekdahl är väldigt intimt och känsligt, och nu ska det framföras av en stor orkester”, säger Anja Bihlmaier som dirigerar dagens DN-konsert.
”Det jag hört av Lisa Ekdahl är väldigt intimt och känsligt, och nu ska det framföras av en stor orkester”, säger Anja Bihlmaier som dirigerar dagens DN-konsert. Foto: Olaf Malzahn

Den tyska dirigenten Anja Bihlmaier leder Kungliga Filharmonikerna vid dagens konsert. ”I Skandinavien förväntas dirigenten inte vara en messias”, säger hon till DN.

”Era åsnor, vid Gud!” vrålar dirigenten Arturo Toscanini när NBC:s symfoniorkester inte får till triolerna vid ett rep 1943. Känd för att kasta dirigentpinnen på sina musiker passade Toscanini väl in på karikatyren av despotiska orkesterledare.

Men sådant snobberi ger den unga tyska dirigenten Anja Bihlmaier inget för. Därför uppskattar hon särskilt att arbeta med nordiska musiker, som hon anser är ovanligt moderna.

– I Skandinavien är relationen till musikerna väldigt platt och dirigenten förväntas inte vara en messias. Det öppnar upp för samarbete och idéutbyte, och om alla är involverade så spelar de också bättre. En gång i tiden var dirigenten en diktator, men här vill ingen bli styrd på det sättet.

Hon är i vanliga fall första kapellmästare vid Kassels stadsteater, men har även dirigerat bland annat Göteborgs universitetsorkester. Och under sina resor har hon märkt av skillnader i temperament mellan olika länder.

Italiensk orkestermusik har exempelvis mer attack i blås och stråkar. Tyska musiker ligger däremot lite sent, vilket ger ett varmare, mjukare ljud. I Skandinavien spelar man ofta disciplinerat och rakt på taktslagen, vilket gör det lätt för henne att vara precis som dirigent.

– Dessutom är det lättare att vara kvinna här. I vissa länder måste man först göra ett väldigt bra jobb för att bli accepterad. I Sverige är man mer van vid kvinnliga dirigenter, så man slipper journalister som enbart frågar om hur det är att vara kvinna.

Man måste också vara autentisk, och tillfreds med dig själv. Om du inte vet vem du är så kommer ingen att acceptera dig.

Anja Bihlmaier förälskade sig tidigt i orkestermusik. Redan som fyraåring spelade hon flöjt på musikförskolan, och då hennes föräldrar var musikaliska och sjöng i kyrkokör uppskattade hon tidigt barockmusik. Familjen hade dock inte pengar till instrument, så när hon var tio år gammal fick hon både fiol och piano av lärarna.

På musikgymnasiet undrade hennes favoritlärare om hon ville prova att dirigera, och efter en helgkurs fick hon ansvaret för en orkester med nittio barn.

– Jag älskade verkligen hur min lärare dirigerade och ville så gärna bli en del av hans värld. Och när jag väl provade var det som en dröm som jag aldrig ville vakna upp ur. Plötsligt hade jag ett större instrument, som lät mig känna energin hos alla musiker och njuta av styckens alla färgnyanser. Det är verkligen det bästa jobbet i världen.

”O Gud, o Gud!”, sa dock föräldrarna när de fick nys om drömmen. De stöttade henne gärna i musicerandet, men såg det inte som annat än en hobby. Och i den lilla kurorten Abtsgmünd utanför Stuttgart där Anja Bihlmaier växte upp var det få som trodde på musiken som en möjlig karriärväg.

Först efter att hon fullgjort en lärarutbildning tilläts hon fullfölja en högre musikutbildning, bland annat i Mozarts födelseort Salzburg.

Dirigentens utmaning ligger i att samla in orkesterns alla färdigheter och kunskaper under en stor idé, menar Bihlmaier. Det är som att leva i tre tidszoner: i den framtid dit orkestern skall ledas, i det nu där den befinner sig, och i det förflutna där det framgår vad som måste övas på.

– Du måste kunna allt, säger hon och skrattar. Om alla instrument, om låtarnas tillkomst, hur man övar, om alla olika genrer, och förstås vad man vill uppnå.

– Du måste också vara autentisk, och tillfreds med dig själv. Om du inte vet vem du är så kommer ingen att acceptera dig.

Och så bör man kunna hantera oförutsedda situationer. Som när en tenor tappade bort tiden och satt i logen när det var dags för duetten i Vincenzo Bellinis opera ”Norma”. Den fem minuter långa tystnaden blev en evighet för både publik och orkester. Bihlmaier hann överväga om hon själv skulle hoppa in.

–  Tenorer är speciella. Jag gillar särskilt italienska spintotenorer, som är som galna fåglar. De vet att de har en vacker röst och behöver därför uppmärksamhet hela tiden.

Programmet vid dagens konsert tycker Bihlmaier har en spännande blandning. Hon uppskattar särskilt att det innehåller kvinnliga kompositörer som Helena Munktell och Libby Larsen. Det finns många korta nummer och en mängd olika stilar. Uppgiften må låta svår, men hon låter sig inte avskräckas.

– Det är utmanande att byta känsloläge och spelstil var femte minut. Så det blir annorlunda mot en vanlig symfonisk konsert eller opera. Samtidigt är det roligt för publiken att få höra så många olika saker.

Då och tittar dessutom Lisa Ekdahl in med symfoniska versioner av hennes låtar. Och Anja Bihlmaier ser fram emot att se om de kan få temperamenten att matcha.

– Det jag hört av henne är väldigt intimt och känsligt, och nu ska det framföras av en stor orkester. Lisa Ekdahl har en intressant personlighet och ärliga texter, och dessutom finns en rytmisk energi i hennes musik. Den viktigaste uppgiften för oss båda blir att hitta ett gemensamt sväng. Då tror jag att vi kan skapa något som aldrig hörts förut.

 

Anja Bihlmaier.

Född i Schwäbisch Gmünd, Tyskland. Bor i dag i Kassel.

Har bland annat studerat under Scott Sandmeier vid Freiburgs musikkonservatorium och under Dennis Russell Davies och Jorge Rotter vid Mozarteum Salzburg.

I dag är hon första kapellmästare och vice musikdirektör på Kassels stadsteater. Där har hon bland annat satt upp Wolfgang Amadeus Mozarts ”Enleveringen ur Seraljen” och Pjotr Tjajkovskijs ”Eugen Onegin”.

Dagens program:

Medverkande: Kungliga Filharmonikerna, Anja Bihlmaier, dirigent, Lisa Ekdahl, sång, Kattis Ahlström, värd

11.00: Start för aktiviteter i barntältet samt försäljning av mat och dryck.
13.00: Musik från Konserthuset med musikerna Rena Kimura, Won-Hee Lee och Louisa Tatlow.
13.30: DN:s kulturchef Björn Wiman talar om musikens roll med DN-kritikern Martin Nyström.
14.00: Kungliga Filharmonikerna och Lisa Ekdahl.

DN-konserten är en gratis utomhuskonsert, som arrangerats av DN och Kungliga Filharmonikerna sedan 1975.

Årets DN-konsert med Lisa Ekdahl och Kungliga ­Filharmonikerna, under ledning av Anja Bihlmaier, genomförs i dag vid Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Konferencier är Kattis Ahlström.

På plats finns det möjlighet att köpa mat och dryck.

Du som är DN-prenumerant kan köpa ett matpaket för 160 kr.

I barntälten medverkar Kulturskolan Stockholm. Alla barn ges möjlighet att provspela instrument.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.