Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

De är Thåströms tio bästa låtar

Thåström.
Thåström. Foto: Susanne Karlsson

DN:s Nils Hansson listar sina favoriter ur Joakim Thåströms brokiga låtskatt, med anledning av hans sextioårsdag.


1. Ebba Grön – "Vad ska du bli?” (1979)

Tanken är väl att larma så hårt och vasst som möjligt, men resultatet blir ändå punkpop i sin mest sprudlande lättillgängliga form, med en vitalitet som är raka motsatsen till tristessformuleringen ”gåuppgåtilljobbetjobbajobbaätalunch/samma sak händer i morgon”.

2. Ebba Grön – ”We’re only in it for the drugs no 1” (1979)

Snabbfotad förortspunk i över fyra minuter, närmast ett epos i Ebba Gröns tidiga repertoar, som påbörjar en sorts berättelse om punkrörelsen i Rågsved men har för mycket energi i kroppen för att kunna slutföra den.

3. Ebba Grön – ”800°” (1981)

Apokalypsen kommer i snärtigast tänkbara punkpopform, med en refräng så skamlöst inbjudande att man knappt tänker på vad den handlar om. Faktiskt en lika euforisk allsångsklassiker som ”Staten & kapitalet”.

4. Imperiet – ”CC cowboys” (1985)

En tidstypiskt teatralisk postpunkkabaré med stråkar, syntar och marschtakt, där texten raljerar kring amerikanska Coca-cola-soldater och smyger in frasen ”Imperiet ska segra/tra la la haha”.

5. Imperiet – ”Blå himlen blues” (1985)

Punken är långt borta när Thåström sjunger en långsam midnattsblues om den myternas bar där oskuld och dekadens samsas om att göra luften fri, med en rosslande röst som inte borde kunna låta så hyperkänsligt melodisk.

Läs mer: 60 skäl till att Thåström är Sveriges största rockstjärna

6. Imperiet – ”Österns röda ros” (1986)

Imperiets allra mest anspråksfulla album öppnar med en ödesmättad sång om krig och flyktingar i fjärran, med vagt orientaliska stråkar och ett dovt postpunkbeat som öppnar sig mot en märkvärdigt ljuv refräng.

7. Thåström – ”En vacker död stad” (1999)

Inledningsriffet kunde nästan vara Sex Pistols, och kraften i manglet bär med sig det just avslutade industrirockprojektet Peace, Love & Pitbulls, men själva låten är så klassisk Thåström att den kunde komma från nästan när som helst i karriären.

8. Thåström – ”Brev till 10:e våningen” (2005)

Tjugo år efter knallsuccén med Bellmans ”Märk hur vår skugga” hittar Thåström till slut ett sätt att närma sig visan igen, med en serie strävt självbiografiska reflexioner till akustisk gitarr som andas av allt som kunde ha blivit annorlunda.

9. Thåström – ”Ingen sjunger blues som Jeffrey Lee Pierce” (2005)

Vet man inte vem sångaren från The Gun Club är gör inte det så mycket, Thåströms molltunga låt påminner ändå mer om Nick Cave och sättet att sjunga blues så att rösten skär som en kniv är Thåströms alldeles eget.

10. Thåström – ”Kom med mig” (2015)

Tjugoåtta gånger sjunger han titeln, sexton gånger följs det av några andra ord, endast två textrader avviker. Tonen är dov, mörk, dyster och magnifikt vacker. Vart det bär är oklart, men suggestionskraften är sådan att man vill dit.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.