Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Konstrecensioner

Birgitta Rubin: Fotofest från dåtid till nutid

I vårens våg av fotoutställningar i Stockholm visas de allra tidigaste fotograferna jämte de senaste nyskaparna. Birgitta Rubin fascineras av fotopionjärernas sökande.

Fotoutställningar

”Skrivet i ljus”.

Moderna museet, Stockholm. Visas t o m 3/9.

”Weegee Extra!”

Fotografiska, Stockholm. Visas t o m 28/5.

Fotografin är i dag mera spridd och experimentell än någonsin, med genomslaget för digital teknik och sociala medier men även fotobaserad konst. Återigen är mediet i en stark förändringsfas, som i dess barndom på 1800-talet.

Så det finns skäl att titta bakåt i fotohistorien, vilket Moderna museet gör i satsning ”Framför och bakom linsen”. Här synas mediets många tekniska och konstnärliga transformationer, liksom utvecklingen av dess roll i samhället och konsten. I flera parallella utställningar visas nu de allra första experimenten i dialog med dagens utforskande av datorverktygen och den optiska linsens alla möjligheter (se nedan).

”Skrivet i ljus” är en utställning som jag har längtat efter, i avsaknad av ett fotohistoriskt museum. Moderna museet har en av Europas finaste fotosamlingar och intendenten Anna Tellgren har fokuserat på tio rikt representerade pionjärer inom olika stilar och tekniker.

Fotografin föddes 1839 i Frankrike, baserad på amalgam på en försilvrad kopparplåt. Denna första framgångsrika fototeknik spreds snabbt till Sverige och på utställningen finns också ett mörklagt ”silverrum” med daguerrotyper, där fotografen oftast är anonym.

Bilderna är positiv och negativ i ett och man får böja sig ner över glasmontern för att se de små skimrande, knivskarpa porträtten innefattade i vackert utsirade ramar, etuier och berlocker. Med växande popularitet kom även yrkesporträtt, förevigandet av döda och naturligtvis nakenbilder.

Daguerrotypen slog ut miniatyrmåleriet men kunde inte mångfaldigas. Den första negativmetoden, så kallad saltpapperfotografi, uppfanns av William Henry Fox Talbot. Photography, ljusskrift, var också Talbots term och jag fastnar framför hans spöklikt blekta återgivning av katedralen i Orléans 1843.

På 1860-talet exploderade fotoateljéerna i Stockholm, där Carl Jacob Malmberg hade framgång med visitkortsporträtt. Men bäst är hans foto av gymnaster, med oblygt fokus på muskler, skrev och rumpor.

Kvinnorna var då för tiden både fler och mer framgångsrika som fotografer än tidigare trott, och Malmbergs studio togs över av Rosalie Sjöman. Jag blir tagen av hennes drivna stil och blomstrande rörelse där bara kvinnor anställdes.

Museet äger även en rad albuminsilverfotografier av Julia Margaret Cameron, som experimenterade med mjuk oskärpa och tablåer med referenser till konst och mytologi.

Representerad på utställningen är också en annan en av de allra första fotograferna med konstnärliga ambitioner, svensken Oscar Gustave Reijlander som gjorde sig ett namn i England. Här visas bland annat hans allegoriska skandalsuccé ”The two ways of life” – 32 bilder hopfogade till ett makalöst kollage där den syndiga vägen dominerar.

Till de mest dramatiska bilderna hör Nils Strindberg kända dokumentation av Ingenjör Andrées ödesdigra polarexpedition, där islandskapet med den nedstörtade ballongen och en skjuten isbjörn ger mig kalla kårar.

Amerikanen Carleton E Watkins vyer är betydligt mer idylliska, med berg, vattenfall och spegelblanka sjöar i Yosemite valley. Han arbetade med glasplåtar och ”mammut”-printar, och släpade med sig så tung utrustning i vildmarken att det krävdes bärhälp av ett tiotal mulor. De mäktiga naturscenerierna blir extra levande genom djurlätena från Gabriel Byrnes angränsande loop ”Film i en bild” (se nedan). Den är filmad på Biologiska museets diorama och museet med ljusinsläpp genom taket liknar Byrne vid en kameralins som fångar ögonblick. Dessutom ägde fransmannen Daguerre ett diorama med den visualiseringsteknik som Biologiska museet vidareutvecklade.

Även Fotografiska har nu en klassikerutställning, med en av fotojournalistikens pionjärer. Det är Weegee, kanonfotografen i New York. Han blev sinnebilden för den nyhetsjagande pressfotografen i 30- och 40-talens film och sökte senare lyckan som skådis i Hollywood!

Weegee var först med en polisradio i bilen och hade näsa för sensationer. Varje nattpass krävde enligt honom själv 20 cigarrer och lika många koppar kaffe.

”Weegee Extra!”bygger på boken med samma namn och innehåller drygt 350 nyupptäckta bilder av denne legend, från ett bortglömt pressfotoarkiv i mellanvästern. Förutsättningen för Weegees frilanskarriär var de nya fotoagenturerna och efterfrågan på säljande bilder – det fanns 12 dagstidningar bara i NY under hans storhetstid.

Utställningen vimlar av små foton, samlade under rubriker som ”Extra! Crash” med bilolyckor, ”Extra! Crime” med brottsplatser och ”Extra! Fest” med allehanda firande. Det syns att Weegee kunde komponera bilder och berätta historier – men på här saknas nästan alla så kallade ”slugs”, som sålde in dramat med kärnfulla beskrivningar.

Fotografiskas utställningar brister ofta pedagogiskt, och jag har till och med svårt att hitta rätt titlar till bilderna. Vem kan i dag koppla ”Thanksgiving Ragamuffin” till fotot av en tatuerad man utstyrd i kvinnokläder? Först med katalogen i hand begriper jag bakgrunden. En tjuv har inspirerats av barnens utklädningslekar och försökt chocka rånoffer med sin uppenbarelse...

Men i den förr så machodominerade pressfotografin har nu många kvinnor brutit sig in. Att döma av vårens stora fotoutbud gäller detsamma modebranschen och i frontlinjen för konstfotot står kvinnorna. Historien verkar upprepa sig.

7 andra fotoutställningar i Stockholm

1. ”Golden sunset”
Moderna museet, visas t o m 30/12

I museets fotosatsning ”Framför och bakom linsen” ingår nyförvärv till samlingen av sju nutida svenska fotobaserade konstnärer, varav sex kvinnor. ”Golden sunset” är också titeln på ett av Julia Peirones starka, iscensatta foton med tonårsflickor i sårbara poser. Här finns även Miriam Bäckströms väldiga gobeläng, vävd utifrån en intrikat, datorgenererad spegelinteriör. Jämte Linda Hofvanders abstraherade rumsbildningar av ljus och skugga.

2. ”Film i en bild”
Gerard Byrne
Moderna museet, t o m 30/9

Irländaren Gerard Byrne är bergtagen av Biologiska museet på Djurgården, med sitt världsunika diorama från 1893. Denna stängningshotade miljö har han nu filmat i en enda obruten kamera­åkning, runt i kring de tredimensionella tablåerna med nordisk natur. Kameran sveper framåt i olika takt och registrerar de uppstoppade djuren med skiftande skärpa. Den ljudlagda miljön känns både levande och kusligt död, bleknad likt ett gammalt foto.

3. ”I know not these my hands”
Cooper & Gorfer
Fotografiska, t o m 11/6

Konstnärsduon Sara Cooper och Nina Gorfer målar med foto i digitala collage. De skapar serier med färgstarka kvinnoporträtt, där modellerna får välja en symbolisk klädsel, ofta folkdräkt. De placeras sedan i stiliserade poser, gärna med konsthistoriska referenser. Porträtten speglar både individuell och kulturell identitet, iscensatta i magnifika landskap alltifrån Sápmi och Färöarna till Qatar, Kirgizistan och Argentina.

4. ”Lumière”
Patrick Demarchelier
Fotografiska t o m 14 /5

Den fransk-amerikanske modefotografen Patrick Demarchelier tillhör eliten inom sitt gebit, flitigt anlitad av såväl Vouge som parisiska modehus och prinsessan Diana. Eleganta linjespel och skicklig ljussättning ger associationer till mästarna Penn och Avedon. Men på Fotografiska visas även Demarcheliers coola porträtt av härjade rockhjältar som Keith Richards och mer experimentella bilder från en kubansk dansstudio.

5. ”Strike a pose”
Grundemark Nilsson gallery, t o m 29/4

Här paras klassiska modefoton ihop med nutida släktingar, där konstreferenser och poser ekar genom decennierna. Det handlar om fotografens makt bakom kameran men även om fruktbara modellsamarbeten. Christer Strömholms transvestitbilder verkar udda men genljuder i Peter Lindberghs porträtt av Milla Jovovich. Och i den förr så mansdominerade kåren utmärker sig nu kvinnor som Julia Hetta, Elisabeth Toll, Sandra Freij och Tekla Severin.

6. ”2026”, Kristin-Lee Moolman
CFHill, t o m 12/5

Sydafrikas kreativa scen bubblar, och i detta projekt har fotografen Kristin-Lee Moolman från Johannesburg samarbetat med konstnären och stylisten IB Kamara från Sierra Leone. De har hittat varandra via Instagram. Tillsammans utforskar och utmanar de manlighet i den inhemska kulturen, genom crossdressing med recyclade kläder och fräcka poser från modevärlden. Här imploderar den normativa blicken på kön, ras och sexualitet.

7. ”Flanören”, Gunnar Smoliansky
Forum, Nutidsplats för kultur, t o m 30/4

I Gunnar Smolianskys flanör-bilder i Forums källare är temat meddelanden som människor lämnat efter sig på allmänna platser i såväl staden som på landet. 63 svartvita printar i mellanformat, mästerligt kopierade, i urval av Kim Klein. Här kungörs allt ifrån ”Jag har knullat Lena” till ”Köpes allt möjligt ibland”. Det är tidsbilder från ett svunnet Sverige med lika delar vardagspoesi och humor, insvept i ett melankoliskt gråljus.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.