Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Biskops Arnö: ”Beslutet om nedläggning är en katastrof”

Biskops-Arnö.
Biskops-Arnö. Foto: Scandphoto/Alamy

Replik. Biskop Arnös rektor Mats Lundborg svarar om hotet mot dramatikerutbildningen.

Beslutet att lägga ned dramatikerutbildningen på Biskops Arnö Folkhögskola har fått kommentarer, skapat rubriker och väckt bestörtning. Jag delar dem, men frågan är större än Biskops Arnös dramatikerutbildning och jag hoppas att reaktionerna kan bidra till att bredda synen på begreppet samhällsnytta och förutsättningarna för folkhögskolornas roll i det ekosystem Johan Hilton benämner (DN 1/3).

När kunskapsminister Anna Ekström inledde Folkbildningsforum den 22 februari på Nalen höll hon ett 30 minuter långt anförande om folkbildningens roll i samhällsutvecklingen. I en bisats sa hon ”tro inte att jag glömmer bort den insats ni gör för kulturen”. Det är bra och viktigt att Anna Ekström säger det, men om tidsutrymmet och bisatsen också säger något om kulturens roll i samhället är det allvarligt.

Johan Hilton skriver om långsiktighet och förutsättningarna för teaterns ekosystem; ”var började till exempel Mikael Persbrandt? Inte i en Beckfilm, kan jag försäkra, utan på en liten, anslagsberoende och avantgardistisk scen som Galeasen”, och nämner Biskops Arnös beslut att lägga ner dramatikerutbildningen, ”det är inte bara att slå igen en utbildning som alstrat stjärndramatiker som Lisa Langseth och Martina Montelius och hoppas att återväxten ska lösa sig av sig själv”.

Nej, återväxten löser sig inte själv och beslutet är en katastrof, men ett resultat av en lång urholkning av förutsättningarna för folkhögskolorna. Fyra av tio folkhögskolor visar röda siffror och förutsättningarna blir sämre och sämre.

Många av folkhögskolorna i Sverige är en del av det ekosystem som Johan Hilton skriver om. Ett ekosystem som består av förberedande utbildningar inom scenkonst, skrivande, bildkonst, konsthantverk, foto, musik – förutom den insats folkhögskolorna gör för unga i behov av en andra chans. Det är i detta ekosystem många unga får utforska sitt konstnärliga uttryck, där de tillåts växa och hitta sitt språk. Ett ekosystem som måste ha långsiktighet och ges rätt förutsättningar. I dag håller det på att dräneras på livskraft.

Vilka konsekvenser skulle det få för Sverige om folkhögskolorna inte fanns? Är det så att vi i ett av världens rikaste länder inte har råd att ge unga människor en chans att utforska sina konstnärliga förmågor? Är det så att begreppet samhällsnytta i ett av världens rikaste länder inskränks till mätbara tal; exempelvis hur många som klarade sina behörigheter?

Johan Hiltons krönika är en analogi med villkoren för folkhögskolorna i Sverige, han avslutar med ”Men vad jag vet helt säkert är att man inte år efter år kan göra ständiga ingrepp i teaterns själva ekosystem utan att det får praktiska konsekvenser”.

Låt oss använda detta tillfälle och prata om samhällsnytta i ett bredare perspektiv. Jag vill ha en diskussion som går bortom den omedelbara utvärderingsbarheten, som på allvar vågar prata om vad det innebär att låta kulturen få ta plats. En kultur som ges förutsättningar att spegla vår samtid och ge kraft åt nya röster och uttryck. Röster och uttryck som så väl behövs i det demokratiska samtalet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.