Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

”Harry Schein identifierade sig inte som jude”

Harry Schein med sin fru Ingrid Thulin.
Harry Schein med sin fru Ingrid Thulin. Foto: Åke Borglund TT

Replik. Flyktingen och ”Citizen Schein”.

I samband med att jag skrev min doktorsavhandling om de judiska flyktingbarnen som räddats till Sverige 1938–1939, kontaktade jag Harry Schein. Jag bad att få göra en intervju med honom. Brevet kom i retur med texten: ”Jag vill inte bli kontaktad”.

Varför var han så avogt inställd? Borde det inte ligga i hans intresse att berättelsen om judarnas öde blev utforskad? Det kan man kanske tycka – förutsatt att han själv identifierade sig som jude. Men varför skulle han göra det?

Harry Schein kom från en assimilerad miljö i Österrike. Han var en del av en judisk modernitet i Europa som strävat efter emancipation – bort från etnisk och religiös grupptillhörighet till en upplyst nationell samhörighet på individens villkor. För att förstå grunden till denna strävan och hur den tog sig uttryck i Österrike kan man läsa Stefan Zweigs ”Världen av i går – en europés minnen” (2013). Där beskriver Zweig den sekulära judiska borgerlighet som både han själv och Harry Schein tillhörde.

Läs mer: Peter Wolodarski: Harry Scheins osannolika resa säger mycket om Sverige

Det var nazisterna – som genom sina rasbiologiska teorier – tillskrev Harry Schein en identitet som han inte tycks ha haft och inte eftersträvade. Även svenska nazister och antisemiter ville göra gällande att Schein var jude. Det framkommer i den nu bioaktuella och starka skildringen av hans liv och hans tid, ”Citizen Schein”. Schein reagerade starkt på, och varnade för, de nationalistiska och främlingsfientliga krafterna som var på frammarsch i 1990-talets Sverige.

Vad jag förstår använde han sällan, kanske aldrig, sin egen bakgrund som skäl till varför han reagerade så stark på rasismen. I stället höll han fast vid de humanistiska ideal som planterats redan i barndomen i Wien och som formulerades i socialdemokratisk ideologi och politik i Sverige. Filmen lyckas hålla den balansgången.

Sedan Scheins liv och öde, i samband med filmen, hamnat i offentlighetens ljus, görs det återigen försök att tillskriva honom en judisk identitet. Författaren Elisabeth Åsbrink säger sig vilja söka ”kärnan i Harry Scheins självhat, och hans misslyckade Houdinitrick för att undkomma sig själv” (DN 14/3). Det är en tolkning som jag tror skulle varit Schein främmande.

Läs mer: Flyktingen som formade svensk kultur

Jag vet från primära och även sekundära källor att han under sitt framgångsrika liv och på grund av sitt inflytande över svensk kulturpolitik blev approcherad av företrädare för judiska organisationer. De fick också nobben av Harry Schein. Jag gjorde samma försök en gång, och gjorde aldrig om det. I stället lät jag andra personer ur samma flyktinggrupp berätta hur de var att bli ivägskickad från sina familjer i Österrike och Nazityskland och komma till olika fosterhem i Sverige. De allra flesta hade mycket att berätta och uppskattade möjligheten att komma till tals.

I min doktorsavhandling ”Förlorad barndom – återvunnet liv” (1996) visar jag att flertalet av de 500 barn som räddades till Sverige, lyckades återta makten över sina liv genom att skaffa sig ny familj, bra utbildning, bra jobb och bra sociala nätverk. Flertalet såg föräldrar och syskon för sista gången när de klev på tåget till Sverige. Det var en förlust som fanns med dem livet ut.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.