Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Jesper Strömbäck: Negativa gestaltningar av invandring är vanligare än positiva

Afghanska flyktingar demonstrerar på Medborgarplatsen i Stockholm.
Afghanska flyktingar demonstrerar på Medborgarplatsen i Stockholm. Foto: Lisa Mattisson

Ta hänsyn till forskningen i debatten, skriver Jesper Strömbäck angående hur invandring skildras i medierna.

Under de senaste åren har frågan om nyhetsmediernas rapportering om invandring varit omdiskuterad, och det har många gånger hävdats att nyhetsmedierna inte berättar sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring. Sådana påståenden är förvisso inte särskilt nya. Som Ylva Brune konstaterar i avhandlingen ”Nyheter från gränsen” (2004) präglades debatten även i början av 1990-talet av temat att ”nyheterna tidigare inte har talat klarspråk om invandringens negativa effekter, och att medierna därigenom riskerar att förlora allmänhetens förtroende”. Parallellen till dagens debatt är slående.

Ett problem med debatten om nyhetsrapporteringen om invandring är dock att den förs utan att ta hänsyn till den forskning som finns om vad som utmärker nyhetsjournalistiken i allmänhet och om invandring i synnerhet. Faktum är att det finns flera studier av hur svenska nyhetsmedier tidigare har rapporterat om invandring, och även om det finns många nyanser visar de att nyhetsrapporteringen om invandring präglas av en problemorientering. Detsamma visar även internationell forskning.

Det finns med andra ord goda skäl att diskutera nyhetsrapporteringen om invandring

Samtidigt är det teoretiskt möjligt att något har förändrats under de senaste åren. Att tidigare forskning visar att nyhetsrapporteringen om invandring präglas av negativa snarare än positiva nyheter behöver inte betyda att detsamma gäller under de senaste åren.

Ny forskning visar dock att nyhetsrapporteringen om invandring även under åren 2010–2015 präglades av att negativa gestaltningar var vanligare än positiva gestaltningar. Det framkommer av ”Invandring i medierna – hur rapporterade svenska tidningar åren 2010–2015?”, som i dag ges ut av Delegationen för migrationsstudier (Delmi). Rapporten är skriven av undertecknad tillsammans med Evelina Nedlund och Felicia Andersson, och bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 968 nyhetsartiklar publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet mellan den 1 januari 2010 och den 30 juni 2015.

Som en del av studien har vi undersökt i vilken utsträckning olika positiva och negativa gestaltningar av invandring förekommer i nyhetsrapporteringen. Till de positiva gestaltningarna hör exempelvis att invandring bidrar till att minska de demografiska utmaningar Sverige står inför, medan de negativa gestaltningarna inkluderar exempelvis att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen.

Resultaten visar bland annat att negativa gestaltningar av invandring är vanligare än positiva gestaltningar. Vanligast är gestaltningen att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen, följt av gestaltningarna att invandring bidrar till kriminaliteten och till att försvaga Sverige ekonomiskt. Först på fjärde plats kommer den positiva gestaltningen att invandring bidrar till kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Det finns med andra ord inget i dessa resultat som stöder tankefiguren att nyhetsmedierna inte rapporterar om problem förknippade med invandring eller att positiva nyheter om invandring är vanligare än negativa nyheter.

För den som är insatt i forskning om mediernas nyhetsrapportering i allmänhet och om invandring i synnerhet är dessa resultat knappast förvånande. Att negativa nyheter har ett större nyhetsvärde än positiva nyheter är ett känt fenomen, och är inte på något sätt unikt för nyhetsjournalistiken om invandring. Tvärtom ligger resultaten i linje med tidigare forskning och vad som kan förväntas utifrån etablerade teorier om nyhetsvärderingar, nyhetsurval och nyhetsmedielogik.

Detta betyder inte att nyhetsrapporteringen om invandring har varit oproblematisk. Det går alltid att hitta exempel på artiklar som kan kritiseras för att ge såväl en alltför positiv som en alltför negativ bild. Resultaten av vår studie visar också att nyhetsrapporteringen präglas av ett oproportionerligt stort fokus på flyktinginvandringen medan rapporteringen om andra former av invandring är sparsam. I den meningen ger nyhetsrapporteringen inte en rättvisande bild av invandringen. Att positiva gestaltningar som exempelvis att invandring bidrar till kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och till att minska de demografiska utmaningar Sverige står inför inte förekommer oftare än vad de gör kan också kritiseras, givet vad forskning kring detta visar.

Det finns med andra ord goda skäl att diskutera nyhetsrapporteringen om invandring, men för att en sådan diskussion ska vara meningsfull och leda framåt krävs att den tar hänsyn till den forskning som finns och inte bygger på mytbildningar eller anekdotisk bevisföring. Det gäller för övrigt inte bara diskussionen om nyhetsrapporteringen om invandring, utan också om andra områden.

 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.