Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Skivrecensioner

Vitezslava Kapralova: Complete piano music

Den nya skivan med samtliga stycken för solopiano, i tolkning av Giorgio Koukl, är den mest heltäckande Kapralova-samlingen hittills.
Den nya skivan med samtliga stycken för solopiano, i tolkning av Giorgio Koukl, är den mest heltäckande Kapralova-samlingen hittills. Foto: kapralova.org

Trots att hon dog redan vid tjugofem hann tjeckiska Vitezslava Kapralova bli ett stort löfte som tonsättare, och i dag har hennes musik fått en ny spridning.

4

KLASSISKT
Vitezslava Kapralova
”Complete piano music”. Giorgio Koukl, piano
(Grand Piano/Naxos)

Det är större chans att man har hört namnet Vitezslava Kapralova om man följer den populärkulturella tv-serien ”Mozart in the jungle” än om man enbart brukar lyssna på klassisk musik i ett konserthus. I tredje säsongens sjätte avsnitt har rollfiguren Lizzie snöat in på den tjeckiska tonsättaren, klätt sig precis efter ett ikoniskt porträttfoto och valt att sjunga en sång ur samlingen ”Sekunder” (”Vteriny”).

Senare hörs också ett smakprov ur Kapralovas pianokonsert i d-moll. Det är musik som i sin helhet är modig, muskulös och överrumplande mogen för att vara komponerad av en tjugoårig tonsättare redan under studietiden.

Där är tonspråket ännu senromantiskt förankrat, men samtidigt präglat av det tidiga 1900-talets modernistiska tendenser och en folkmusikinfluerad harmonik som låg i tiden. Senare stycken kombinerar tjeckisk modernism med fransk impressionism. Ett sound som ofta jämförts med landsmannen och läromästaren Bohuslav Martinu, men stilen är personlig och intensivt passionerad.

Ta bara öppningssatsen i ”Sonata appassionata” från 1933, vackert vindlande med en ungdomlig glöd som fångas fint av Giorgio Koukl på en ny skiva med Kapralovas samtliga stycken för solopiano.

Flera av verken är sedan tidigare inspelade. Hennes mest kända stycke ”Aprilpreludier” (”Dubnova preludia”) finns till exempel med på Bengt Forsbergs utmärkta album ”Neglected works for piano” från i fjol med flera andra förbisedda tonsättare. Men ingen sammanställning är lika heltäckande som Koukls och eftersom pianot är så centralt i Kapralovas komponerande är ”Complete piano music” samtidigt en ypperlig introduktion.

En sprudlande kraft som gör att Kapralovas musik sköljer över en och sveper en med sig, obeveklig som en vårflod.

Här finns inte bara sena verk som ”Variations sur le carillon de l’église Saint-Étienne-du-Mont” med ett sofistikerat hanterat tema baserat på en repetitiv klockspelsmelodi. Utan också tidiga stycken som ”Fem pianokompositioner”, en svit hon senare orkestrerade i två separata delar. Samt några välformulerade miniatyrer och ”Dans för piano” från 1940, rekonstruerad utifrån den enda bevarade skissen av ett troligen ofullbordat verk.

Karriären var inklämd mellan två världskrig. Men trots att Kapralova bara blev tjugofem år gammal hann hon komponera runt femtio verk för såväl orkester som olika kammarmusikaliska konstellationer. Mycket tyder på att hon, precis som den lika för tidigt bortryckta franska talangen Lili Boulanger, hade kunnat bli en betydande tonsättarröst.

Nu har Kapralova i stället fått finna sig i att länge reduceras till Martinus musa. Men att hon hamnat utanför den västeuropeiska repertoaren beror knappast enbart på att hon var kvinna, utan också på att järnridån gick ner över dåtidens östeuropeiska musikliv i största allmänhet.

Stämningarna skiftar genom Kapralovas pianokompositioner och linjerna är ofta kromatiska – alltså med förflyttningar i halvtonsteg. Man kan höra likheter med en rad kolleger och äldre förebilder. Från Janacek och Bartok till Debussy och givetvis Martinu.

Men man kan lika gärna välja att lyssna efter olikheterna. En sprudlande kraft som gör att Kapralovas musik sköljer över en och sveper en med sig, obeveklig som en vårflod.

Bästa spår: Första satsen i ”Sonata appassionata

5 städer på Kapralovakartan

1. Musikalisk uppväxt i Brno

Vitezslava Kapralova föddes den 24 januari 1915 i Brno i dåvarande Österrike-Ungern och nuvarande Tjeckien. Hon växte upp som ensambarn i en musikaliskt engagerad familj; modern var sångpedagog, fadern var tonsättare och elev till Leos Janacek.

2. Studietiden i Martin’s Paris

Hon blev den första kvinnan som tog en dubbelexamen i både komposition och dirigering vid konservatoriet i Brno. Studierna fortsatte i Prag och senare Paris, där den tjugofem år äldre tonsättarkollegan Bohuslav Martinu blev både mentor och älskare.

3. På pulten i London

Den korta, intensiva karriären kulminerade med ISCM-festivalen för ny musik i London 1938 som blev hennes stora genombrott. Vid öppningskonserten dirigerade hon BBC:s symfoniorkester i sin egen komposition ”Militärsinfonietta” (”Vojenská symfonieta”).

4. Slutet i Montpellier

Dog den 16 juni 1940 på ett sjukhus i sydfranska Montpellier, enligt de senaste rönen av tyfoidfeber. Två månader tidigare hade hon gift sig med författaren Jiri Mucha, son till art nouveau-konstnären, men hade planer på att fly till USA med Martinu.

5. Kapralovasällskapet i Toronto

Under efterkrigstiden föll hon i glömska, men de senaste decennierna har intresset för Kapralovas musik vaknat. Kanske delvis tack vare makens memoarer från 1988. I dag arbetar The Kapralova Society i Kanada aktivt för att lyfta fram hennes musik.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.