Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Låt inte krisen gå i repris

Other: Mary Altaffer

DN 14/6 2017. Städarbetet efter finanskrisen pågår fortfarande. Men det går långsamt, och i vissa avseenden rullas nu framstegen tillbaka.

Sommaren 2007 anades de tidiga olyckstecknen i USA:s finanssektor. Plötsligt, i början av juni, sänkte ratinginstituten kreditbetygen på en mängd av de bostadsobligationer som senare visade sig vara urkällan till krisen. Stenen var satt i rullning.

Tio år senare pågår fortfarande det efterföljande arbetet med att förhindra en ny krasch. Men det går långsamt framåt, och i vissa avseenden bakåt.

På onsdagen och torsdagen träffas centralbankschefer och myndighetschefer från hela världen i Luleå för att diskutera nya internationella krav på bankerna. Det är medlemmarna i Baselkommittén – Riksbankschefen Stefan Ingves är ordförande – som ännu inte har kunnat enas om de sista bitarna i ett stort regelpussel som började läggas redan 2010.

Konflikten rör i allra högsta grad Sverige. Inför kommitténs möte i veckan pressar Bankföreningen i Stockholm på. Till Dagens Industri (13/6) säger vd:n Hans Lindberg att de nya kraven kan "drabba svensk ekonomi hårt".

Ett kompromissförslag som Stefan Ingves ska ha lagt fram innebär att de svenska bankerna kan behöva ta in 245 miljarder kronor i extra kapital. Summan är svindlande, även för storbankerna. Företag och hushåll skulle märka stigande räntor. Bankerna vädjar: Stopp. Enligt en kalkyl som branschorganet har låtit göra skulle Sveriges BNP på sikt bli 1 procent lägre.

Argumentet är inte särskilt övertygande. Om hastighetsgränsen sänks från 50 till 30 på en väg förlängs naturligtvis restiden mellan punkt A och punkt B. Men det betyder inte att det saknas tunga skäl att minska farten i trafiken genom ett samhälle. Bilarnas bromssträcka kortas ordentligt. Många skador och dödsfall kan förhindras.

I ena vågskålen ligger snäppet högre räntor, mindre utlåning till företag och hushåll och dämpad fart i svensk ekonomi. I den andra: mindre risk för en kris.

Samma avvägning gäller bankerna. Kör de för fort? De hävdar själva att de ökat säkerhetsmarginalerna sedan finanskrisen.

Men systemet är inte så säkert som det ser ut. När de svenska bankerna visar upp en kraftigt förbättrad kapitalisering under åren efter finanskrisen bygger de beräkningen helt på det som kallas riskvikter. Den egentliga belåningsgraden är precis lika hög som förut.

Ingen villaägare skulle komma undan med samma trick: "Risken att priset på mitt hus sjunker bedömer jag som nästan obefintlig. Därför är mina lån egentligen mycket små, fast det ser ut som att jag är skuldsatt upp över öronen." Men ungefär så fungerar riskvikternas logik.

I en färsk rapport beräknar Riksbankens experter vad som kan vara en lagom hastighetsbegränsning för storbankerna. I ena vågskålen ligger snäppet högre räntor, mindre utlåning till företag och hushåll och dämpad fart i svensk ekonomi. I den andra: mindre risk för en kris.

Ekonomerna når slutsatsen att svenska banker har för lite kapital. En fördubbling – vilka skulle motsvara ungefär 500 miljarder kronor mer – skulle förmodligen inte vara en orimlig kompromiss mellan hastighet och säkerhet. Det pris vi fortfarande betalar för den svenska 90-talskrisen lär motsvara mellan ett och två års BNP. Att försäkra sig är därför inte så dumt.

De senaste internationella studierna är dessutom ganska entydiga. Flertalet av de finanskriser som har setts sedan 1970-talet hade gått att undvika med bättre reglering.

Bankerna lyckas dock överrösta forskningen. Protester i bland annat Tyskland har gett upphov till den låsning i Baselkommittén som handlar om kapitalkraven och nya golv för bankernas riskvikter. I Sverige är Finansinspektionen och Riksbanken dessutom oense. Bankföreningen efterlyser ett ställningstagande från de ansvariga ministrarna Magdalena Andersson och Per Bolund.

USA har tidigare satt press på de motsträviga européerna. President Trump har dock försökt sätta munkavle på centralbanken Fed, och med honom tar nu landet en ny riktning. Med start i förra veckan har republikanerna i landets kongress också börjat riva upp den strängare lagstiftning som infördes som svar på finanskrisen. Planen är att skrota viktiga bestämmelser som bygger brandväggar och förhindrar intressekonflikter i finanssektorn.

Det är just den sortens tanklösa avregleringar som bäddar för nästa krasch. Skattebetalarna lär få plocka upp notan.

Den svenska regeringen har nyss backat i duellen mot Nordea och mjukat upp sitt förslag om högre bankavgifter. De nya Baselreglerna och riskviktsgolven är en viktigare strid. Staten har rätt att ställa högre krav.

DN Ledare. 14 juni 2017

Läs fler artiklar. Till DN:s ledarsida

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.