Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Stöd utan diagnos

Other: Pontus Lundahl/TT

DN 10/9 2017. Frågan om huruvida neuropsykiatriska diagnoser ges till rätt barn är viktig. Men för skolan borde behovet av stöd vara det avgörande.

Har det blivit vanligare med funktionsnedsättningar som adhd och add? Eller kan förklaringen vara att vi blivit mer frikostiga med diagnoser?

En studie från Göteborgs universitet antyder det senare. Tre forskare har studerat hur svenska skolor talar om och förhåller sig till neuropsykiatriska diagnoser.

Studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidningen Power & Education, visar att vissa skolor närmast använder diagnoser som en universallösning – snabbt och enkelt – för att hantera krävande eller stökiga elever. Om det är som studien antyder, att det här har blivit norm för hur vissa skolor bemöter resurskrävande elever, så är det ­synnerligen alarmerande.

Det är som forskartrion framhåller: om man enbart fokuserar på diagnoser är det lätt att missa eller negligera sociala ­faktorer som kan spela in hos elever med uppförande­problem. Ett barn med svåra hemförhållanden eller som mobbas på rasterna kan mycket väl ha svårt att samla tankarna och koncentrera sig på matteboken.

En lärare som intervjuas i studien berättar dessutom att det är väldigt svårt att få extra resurser till elever som inte har en diagnos. Det är tyvärr ingen nyhet, skolpersonal har vittnat om problemet i flera år.

Man ska vara väldigt försiktig med att dra slutsatser om varför de neuropsykiatriska diagnoserna ökar i Sverige.

Redan 2008 fastslog Skolverket i en lägesbedömning att en medicinsk eller psykiatrisk diagnos ”i princip är en förutsättning för att över huvud taget tilldelas extra resurser”.

Skolverkets riktlinjer är tydliga: det är behovet som ska styra. En elev som behöver stöd har rätt till det, diagnos eller inte. Men trots det verkar problemen tas på allvar först när elevens beteende har en medicinsk förklaring.

Det är tydligt att det behövs bättre riktlinjer för hur skolor förhåller sig till diagnoser. Därtill måste Skolverket, som har varit medvetet om problemet länge, bättre se till att de följs. Lärare ska veta vilken uppbackning de kan kräva av skolledningen, men även föräldrar vinner på att utbilda sig om sina barns rättigheter. Det är inget fel med en neuropsykiatrisk utredning – men det måste finnas grund för det.

Man ska vara väldigt försiktig med att dra slutsatser om varför de neuropsykiatriska diagnoserna ökar i Sverige. Därför finns det anledning att reagera på den första meningen i rapporten från Göteborg universitet: ”I dagens samhälle ser vi en trend med överdiagnostisering.”

I ordet överdiagnostisering ryms ett antagande om att det är fler som får en diagnos än som behöver en. Det är ännu bara en teori och något som uppretade debattörer ibland slänger sig med.

I en rapport från Socialstyrelsen (2014) öppnas det för en motsatt tolkning: ”Vad säger den snabba utvecklingen av förskrivningsökningen av adhd-läkemedel om utvecklingen av diagnosen adhd? Har allt fler drabbats av funktionsned­sättningen de senaste sju åren? Eller är andelen konstant, men en allt större andel – inte bara de allra svåraste drabbade – får diagnos och medicinering?”

Att vissa skolor har fler elever med diagnoser än andra, skulle alltså kunna bero på att de helt enkelt är bättre på att fånga upp elever som har det tufft och som sedan visar sig uppfylla tillräckligt många kriterier för en neuropsykiatrisk diagnos. För egentligen spelar det ju mindre roll huruvida skolan tror att en elev har en diagnos. I slutänden är det upp till psykiatrin att göra den bedömningen.

Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.