Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Inte alla förortsbor, sa kulturmannen i "The Square"

Tjenare Christian, hur är det fatt? Var är din maktanalys, var är din hatt?
Tjenare Christian, hur är det fatt? Var är din maktanalys, var är din hatt? Foto: Triart film

"The Square" utgör en fin illustration av den märkliga tanken om att en oskyldig individ ändå kan bära strukturell skuld.

Det var ett tag sedan jag lämnade biografen efter Ruben Östlunds "The square", men det finns många scener som stannar kvar hos mig. (Denna text innehåller ingen direkt spoiler, men var ändå varnad.)

En av dessa är när huvudpersonen, kulturmannen Christian, har fått mobil och plånbok stulna. Han lyckas spåra telefonen till ett flervåningshus i vad högljudda twittrare älskar att kalla en no go-zon, alltså ett bostadsområde med hög kriminalitet. Men han vet inte i vilken lägenhet tjuven finns.

Så vad gör Christian? Han lägger ett meddelande i varje brevlåda: Du stal mina prylar. Lämna tillbaka dem på 7-Eleven vid Centralen.

Smart.

För mig blir handlingen en god illustration av konceptet strukturell skuld. Om man tror att brottslingen är en individ i en grupp, och är säker på att gruppen är mer ondsint än genomsnittet, då tycker man sig som bekant ha rätt att anklaga hela kollektivet. I den offentliga debatten kan gruppen vara män, feminister, muslimer, vita, "högern" eller "vänstern".

Här anklagar Christian ett helt hus för ett brott som en person i huset begått. Har han rätt till det? Nej, det är naturligtvis bisarrt, och det för med sig mycket obehagliga konsekvenser för åtminstone en av de många individer i gruppen som är helt oskyldiga. En inte ovanlig sidoeffekt när man tillämpar strukturell skuld.

I den offentliga debatten kan gruppen vara män, feminister, muslimer, vita, "högern" eller "vänstern".

Detta felslut i debatten är så ihåligt att de strukturella skuldbeläggarna tvingas lappa över och kombinera det med andra teorier. En sådan är maktanalys, då blir det rätt att tillämpa kollektiv skuld bara man gör det "uppåt". En annan är att skylla på "kultur", då tillämpar man någon sorts sannolikhetslära där en individ – även om hen är oskyldig – kan pekas ut för att hen statistiskt sett torde vara mer skyldig än en utanför kollektivet.

Ni vet det där "inte alla män" som brukar användas hånfullt mot dem som tycker att man inte ska anklaga alla män? Samma försvar skulle Christian kunna ta till om någon påpekade det snurriga i att skuldbelägga alla i ett hus för vad en av dem gjort. "Hö hö, inte alla förortsbor." Det skulle inte ge honom ett dugg mer rätt.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.