Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ledare

Tala till ungdomar på vuxnas vis

Prata med unga om det flippade patriarkatet – men fråga dem inte vad en kuf är. Så kan man kanske sammanfatta resultatet från studien "Ord på prov".

Två docenter, Anna W Gustafsson och David Håkansson, har studerat hur poängmedelvärdet för högskoleprovets orddel har förändrats över tid. Det visar sig att mellan år 2000 och 2011 minskade ordförståelsen – värst var det i de yngsta åldersgrupperna.

Studie visar hur förståelsen av vissa ord har förändrats under samma tidsperiod, både till det bättre och sämre. Våren 2011 hade betydligt fler unga koll på ord som narcissism, patriarkat och entreprenör än elva år tidigare. Om någon letar efter bevis för att språket speglar sin samtid, så varsågod.

Att unga däremot inte slänger sig med ord som stötesten i skolkorridorerna, eller vet vad en kulvert är, det är kanske inget att oroa sig över. Men det finns ett större demokratiproblem i de sviktande resultaten.

Att unga presterar sämre på Högskoleprovet behöver inte betyda att deras ordförråd faktiskt har blivit mindre.

För bland orden som unga i dag har svårt för räknas de som medborgare ofta stöter på i kontakt med myndigheter, begrepp som replikera, bifalla, anspråk och föreligga. Formell, korrekt svenska som liksom fastnar som damm på tungan just för att vi inte ska kunna misstolka den. De som inte förstår myndighetsspråket får svårt att delta i det offentliga samtalet och kan gå miste om viktig information.

Att unga presterar sämre på Högskoleprovet behöver inte betyda att deras ordförråd faktiskt har blivit mindre. ”Man kan inte dra slutsatsen att unga kan färre ord, de kanske kan andra ord i stället”, säger David Håkansson till tidningen ETC (9/9).

Unga talar annorlunda än sina föräldrar, det har de alltid gjort, men med digitaliseringen och influenserna från andra språk nu kanske mer än någonsin. Det är av den anledningen, för att föräldrar ska förstå vad uttryck som gitta (dra), flippa (urarta) och igga (ignorera) betyder, som Landskrona stad tillsammans med polisområdet i Landskrona har dragit igång projektet ”Kidish” – ett slags lexikon i ungdomssvenska.

För att föräldrar ska kunna tyda sina barns kryptiska meddelanden är det kanske bra att de talar samma språk. Men för vårt demokratiska samhälle – och byråkratin som bär upp det – kommer det att krävas en motprestation under svensklektionerna framöver.

Räkna inte med att Transportstyrelsen eller Försäkringskassan kommer att anamma Kidish-lexikonet.

Detta är en ledartext skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.