Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Mat & Dryck

Svenska smaker – här är rätterna vi googlar mest

Foto: Alexander Mahmoud

Gubbröra i norr och jordgubbstårta i söder – här är rätterna vi googlar mest inför midsommar. Klicka på den rörliga grafiken nedan med de fem mest sökta rätterna i Sverige, län för län, och mest unikt sökta recept.

Du behöver inte googla efter midsommarrecepten. Vi vet vad du vill ha – och har gjort jobbet åt dig. Tillsammans med Google har vi tagit fram de mest sökta recepten, län för län, och fram träder tydliga geografiska skillnader, som du kan se på kartan nedan.

I en stor del av norra och östra Sverige söker man i första hand efter recept på gubbröra, i de mellersta och västra delarna (inklusive de tre storstadsregionerna) dominerar västerbottenpaj, sedan finns det ett litet flädersaftbälte och några sydöstliga län där man i första hand letar efter recept på jordgubbstårta.

– Oavsett varifrån svenskarna har sökt på midsommarrecept och mat runt om i landet finns det ett par klara favoriter som går hem i nästan vartenda län. Västerbottenpaj ligger i topp tre i nästan hela Sverige, med undantag för endast två län där den sjunkit ned till topp fem, kommenterar Andrea Lewis Åkerman, kommunikationsansvarig på Google i Sverige.

Utifrån uppgifterna om de mest sökta maträtterna lät vi kocken och matskribenten Sophie Berlin ta fram moderna, enkla och goda recept på just dessa rätter.

Datan som ligger till grund för kartan kommer från Google Trender, som jämfört vilka recept människor sökt mest på, län för län, veckan före midsommar åren 2012-2016.

De har också tagit fram uppgifter om de mest unikt sökta recepten i varje län, recept som är mer sökta på i just dessa län än i resten av Sverige.

– Då vi jämförde vad till exempel skåningar sökt på mer än andra svenskar, kunde vi se en bred blandning av bakelser, dryck och mat i resultaten. I Västerbottens län såg vi till exempel att recept på ”falsk potatisbakelse” var en stor hit medan stekt sill var populärt i Skåne och recept på ”tuppkaka” tog hem priset i Jönköpings län, säger Andrea Lewis Åkerman.

KLICKA PÅ SVERIGEKARTAN för att se de fem mest sökta rätterna, län för län, och mest unikt sökta recept:

 

Måltidsforskaren Richard Tellström kommenterar kartan

Måltidsforskaren Richard Tellström är etnolog och arbetar bland annat vid Stockholms universitet. Här kommenterar han rätterna vi googlar mest i midsommar. Här hittar du också länkarna till Sophie Berlins moderna och enkla receptvarianter av svenskarnas googlefavoriter.

Gubbröra

Den tillhör de svenska snapsförrätterna, och jag skulle datera den till 1920-tal då man gjorde mycket vickningsmat (om man med gubbröra menar en sådan som man gör med sill och ansjovis). Gubbröran har också många regionala namn, som Englaöga i Närke, Fågelbo i Uppland, Rusk-om-snusk i Västergötland och Tuppjuck i Hälsingland. Längre norrut hade man inte så mycket färskvaror till midsommar, och det är en bra maträtt att göra när man har långt till affären. Att den är så populär längs med norrlandskusten och norra inlandet hänger ihop med att man har större vana vid starka strömmingsrätter som surströmming. 

Västerbottenpaj

Det svenska svaret på 1980-talets Quiche Lorraine som slog igenom på 1990-talet. Den har sitt kärnområde i alla våra tre storstäder, Malmö, Göteborg och Stockholm. Så det här är stadens festmat. Den kan också ses som det moderna festbordets främsta vegetariska rätt vid sidan av smör, ost och bröd. Den är dessutom en få vegetariska rätter som har högt festvärde, och tilltalar både köttätare och vegetarianer. 

Flädersaft

Den blommar ju först i söder, så därför söker man säkert också på recept redan till midsommar. Flädersaft tillverkas i en kall process, så därför är det inte ett särskilt gammalt recept, jag gissar att den blev populär på 70-talet. Fläder är också något man plockar och inte köper, så den är kopplad till gå-ut-i-naturen-intresset. Jämför med rabarber och jordgubbar: rabarber har man i trädgården, kolonilotten eller sommarstugan. Jordgubbar å andra sidan köper man, åtminstone tidigt på säsongen. Om man gör en klassanalys på flädersaften hamnar den då i medelklassen, och inte hos arbetarklassen, och sannolikt inte heller överklassen.

Jordgubbstårta

Den har ingen lång tradition i Sverige, utan blev vanlig på tidigt 1920-tal då man började använda vispad grädde samtidigt som intresset för trädgårdsbär av olika slag ökade. Det ökande välståndet gjorde att svenskarna förändrade sin attityd till jordbruksprodukter, och började äta dem färska i säsong. Tidigare i historien hade vi alltid ansett att växter, bär, potatis och spannmål ska växa färdigt. Sedan lägger man dem i förråd eller konserverar dem, för att äta dem senare. Det sydöstsvenska området innehåller mycket landsbygd och där äter man mer hemmagjord tårta än vad man gör i storstäderna.

Richard Tellström. Unikt med två måltider

Richard Tellström berättar här om midsommarens måltider. Foto: Beatrice Lundborg

”Midsommar är unik, och den enda av våra återkommande högtider som traditionellt innehåller två måltider. Det beror på att det är två olika firanden som förts ihop. Dels bondesamhällets middag, med öl, sill och potatis, som ligger mitt på dagen och följs av dans runt stången. Dels den efterföljande grillmåltiden, som hör ihop med att borgerligheten åt middag senare på kvällen. På kvällen blir det en ungdomsfest, de ska ut och hitta sin tillkommande.

Dansen runt stången finns belagd långt tillbaka, medan grillmåltiden har tillkommit senare. Historiskt har midsommarfirandet varit väldigt litet, det är först på sent 1800-tal med nationalromantiken som det blir stort. Det var ju en tid på året då det fanns rätt lite mat, det fanns ingen skörd ännu.

Därför är midsommar en extra utmaning för den som är värd. Inte bara ska det serveras två måltider, utan ofta har man också rest i väg, ut på landet, till sommarstugor och campingplatser, och man har många gäster. Det innebär att man serverar mat som går att förbereda – och gärna också transportera. Även gästerna tar med sig mat, så kallad förningsmat. Det är en gammal svensk tradition att ta med sig rätter om man ska bort på kalas.

Maten som serveras är gärna lite piffigare recept. Man vill överraska, imponera och man vill att gästerna ska känna sig utvalda. Typiskt för midsommar är också att man har en förberedd dessert, en tårta eller ett större bakverk. Sedan söker man på internet för att hitta sin egen touche, genom att se vad andra gör. Vi är känsliga för vad vår omgivning gör med mat och dryck och har järnkoll.”

Berättat för Elin Peters