Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Eva-Karin Gyllenberg: Gränsdragningen mellan stadsdelar svår att se

Ofta löper gränserna mellan olika stadsdelar på allmän plats.
Ofta löper gränserna mellan olika stadsdelar på allmän plats. Foto: Eva-Karin Gyllenberg

Skicka frågor till ekg@dn.se och skriv gärna i ärendefältet vad frågan gäller, till exempel staty, gatunamn, idrott. Eller: Eva-Karin Gyllenberg, DN, 10515 Stockholm.

Hej

Jag har kommit att syssla en del med litteratur om Bromma, särskilt Ålsten och Äppelviken där jag vuxit upp. Och då finner jag att dessa stadsdelar, i likhet med övriga, har tydliga gränsmarkeringar som visar områdenas exakta omfattning. Därför undrar jag: Har stadsdelarna några formella gränser och hur har dessa då blivit upprättade?

Indelningen i kommuner och län och tidigare socknar har ju sina tydliga och fastställda gränser. Men gäller detta även för Stockholms stadsdelar och hur har då dessa tillkommit och fastställts?

Med hembygdshälsningar från Bromma!

Olle Wingborg

Svar: För att kunna svara på din fråga tog jag kontakt med Kristian Rosengren, lantmätare på Stockholms stadsbyggnadskontor. Han säger att stadsdelarna är noggrant bestämda och att gränserna finns inlagda i stadens kartsystem.

– Det finns inga gränsmärken på marken, men ganska ofta löper gränsen på allmän plats, alltså en bra bit utanför kvartersmark, säger Kristian och betonar att stadsdelsgränserna i innerstan ofta går mitt i gatan.

Gränsen mellan Vasastan och Östermalm går exempelvis mitt i Birger Jarlsgatan och mellan Norrmalm och Vasastan mitt i Tegnérgatan.

Det är politikerna i stadsbyggnadsnämnden som formellt fattar beslut om själva stadsdelsnamnen, men det rör sig som Kristian säger ”i praktiken om mindre justeringar stadsdelarna emellan i samband med nya detaljplaner”.

Men stadsdelarna ingår även i den så kallade traktindelningen, det ”namnlager” som bland annat ligger till grund för fastighetsbeteckningar. Därför behöver bland andra Lantmäteriet lämna sitt medgivande om man skulle vilja göra större justeringar i stadsdelarna, exempelvis tillskapa ett helt nytt stadsdelsnamn.

Och hur ofta händer det?

– Mig veterligen har det inte hänt på många år, säger Kristian.

Den 7 januari skrev jag om gatunamn med idrottsanknytning i Tallkrogen och om gator uppkallade efter klassiska idrottsprofiler som Victor Balck (den svenska idrottens fader, som han brukar kallas) och den framgångsrike friidrottaren Eric Lemming. som tog sammanlagt sju OS-medaljer (1906–1912).

Det fick flera läsare – bland andra Lars Lundin – att höra av sig. Lars påpekar i sitt mejl att gatunätet i Tallkrogen är utformat som en oval, som en arena helt enkelt, något man kan se på kartan över stadsdelen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.