Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Fortsatt tufft för sjukhusen när landstinget stramar åt

Foto: Emma Eriksson

Åtstramningar väntas i Stockholms läns landsting de närmaste åren. Det innebär besparingar på både byråkrater och konsulter, men även sjukvård och trafik, när landstingsdirektören föreslår besparingar på 2,3 miljarder kronor fram till 2021.

Stockholms län växer med nära 40.000 invånare på ett år. Det innebär ökade skatteintäkter, men också ökade kostnader för Stockholmsregionen. När landstingets kostnader ökar i för snabb takt väntar hårdare tider, med tajta budgetramar. Kostnadsökningen på 4,5 procent per år ska ner till 3,3 procent till 2021, är den nya landstingsdirektörens mål, en besparing på 2,3 miljarder kronor. För att komma ner dit får kostnaderna öka med bara 1,6 procent under 2018, jämfört med årets budget.

– Jag har lagt förslag till en budget för ett långsiktigt ansvarstagande för ett växande Stockholm. Samtidigt har landstingsfullmäktige beslutat om historiska satsningar. Vi ser hur skatteintäkterna utvecklas svagare under 2018, och vi måste minska kostnadsökningstakten. Det gör att effektiviseringar och omprövningar kommer att krävas, säger Malin Frenning, som på fredagen lade fram sitt planeringsunderlag för nästa års budget.

För att få ner kostnaderna gäller dels generella besparingar på alla verksamheter, men också att minska kostnaderna på administration och mest i de centrala förvaltningarna, där hälso- och sjukvårdsförvaltningen och trafikförvaltningen ska spara mest. Det kan betyda att personal får sluta, men några sådana förslag är inte klara. Klart är också att landstinget vill spara på konsultkostnaderna som trots upprepade utfästelser om de ska minska slukar miljarder varje år.

– Där har jag sagt att beslut om att anlita konsulter ska tas på högsta nivå i förvaltningar och bolag. Då brukar kostnaderna minska, säger Malin Frenning, som också betonar en tydligare styrning i landstinget.

Budgeten har en investeringsram på 110,5 miljarder kronor mellan 2018 och 2027, fördelade med 36 procent till sjukvård och 64 procent till kollektivtrafiken.

– Det är en nedräkning jämfört med önskemålen med 8 miljarder kronor.

Konkret betyder det att landstingsdirektören vill dra i bromsen för flera investeringar. Exempelvis föreslås automatiserade tåg på tunnelbanans röda linje slopas helt, liksom ombyggnationen av Bromma sjukhus. Flera ombyggnationer av vårdavdelningar på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus föreslås bantas ner.

Men besparingarna påverkar även verksamheterna. För akutsjukhusen, som är alltmer pressade med många stängda vårdplatser väntar inga generösa påslag. Påslaget till akutsjukhusen nästa år blir bara 1,5 procent enligt landstingsdirektörens förslag. Den köpta vården som finns utanför sjukhusen och inom vårdvalen, får utrymme att öka kostnaderna med 3,6 procent.

Frågan är hur sjukhusen med så tajta ramar ska klara bemanningen. I nuläget är 535 vårdplatser stängda på grund av bemanningsbrist. Landstingsdirektörens budskap är att akutsjukvården måste bli ännu effektivare.

– Jag har varit tydlig gentemot sjukhusen att jag inte accepterar att vårdplatserna inte hålls öppna. Körordern till sjukhusen är att vårdplatserna ska vara öppna, säger Malin Frenning.

Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) som tog emot planeringsunderlaget för den fortsatta budgetprocessen, ser inget konstigt med sjukhusens tajta budgetramar.

– Strategin är ju att specialistvården ska flytta ut från akutsjukhusen. Det är en krympande verksamhet, säger Irene Svenonius.

Oppositionspartierna fick på fredagsmorgonen en genomgång av planeringsunderlaget. Tomas Eriksson, gruppledare (MP) och Susanne Nordling, oppositionslandstingsråd (MP), tycker att den alliansstyrda landstingsledningen gör en helomvändning i sitt sätt att styra.

– Tidigare när vi oppositionspartier i landstingsfullmäktige föreslagit effektiviseringar på förvaltning och konsulter, så har vi anklagats för att föra en totalt oseriös politik. Nu återkommer alliansen och vill spara 2,5 miljarder på tre år. Det är en helomvändning 180 grader, säger Tomas Eriksson.

Susanne Nordling:

– Alliansen har styrt i landstinget i tio år. Frågan är varför man inte valt att agera tidigare.

Tomas Eriksson kommenterar också signalerna till akutsjukhusen.

– Man sätter väldigt press på akutsjukhusen. Det är som att man vill säga ”om ni haft det jobbigt innan, och problem med att öppna vårdplatser, så får ni det ännu värre nu”. Samtidigt släpper man i väg den köpta hälso- och sjukvården –vårdvalen får fortsätta kosta. Ingen annan verksamhet tillåts sådana höga kostnadsökningar, säger han.

Erika Ullberg (S), oppositionslandstingsråd, påpekar att även om skatteintäkterna blir något mindre, genom att Stockholms län genom utjämningssystemet betalar till andra landsting, så ökar statsbidragen.

– Stockholms läns landsting har ekonomiska förutsättningar som alla andra landsting bara kan drömma om. Ändå håller inte kalkylen, och den politiska linjen ligger fast. Trots att vårdutredaren Göran Stiernstedt pekar på att de många vårdvalen skapat problem och borde stoppas, så fortsätter man med mer av samma politik. Vi ser hur man skär i viktiga vårdinvesteringar för att pengarna äts upp av Nya Karolinska och konsulter, säger Erika Ullberg.

Fakta. Landstingets förslag för budgeten 2018–2021

Skatteintäkterna är nedräknade med 1,1 miljarder – 2,4 miljarder jämfört med budget 2017.

Statsbidragen ökar, men kostnaderna ökar för mycket, och ska pressas från 4,5 procent per år till 3,3 procent per år 2021. Kräver besparing på 2,3 miljarder kronor.

Kostnaderna får öka med 1,6 procent 2018 jämfört med 2017.

Landstingets bidrag till det kommunala utjämningssystemet ökar.

Landstingsdirektörens förslag ska ut på remiss. 13–14 juni beslutar landstingsfullmäktige om budgeten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.