Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Här är Stockholms mordkarta

○ Kartan. Här är den – kartan som visar var alla ouppklarade mord och mordförsök har skett i Stockholm under de senaste åren.

○ Siffrorna. Det är 41 mord och 63 mordförsök. 52 av mordförsöken har begåtts i år och offren för det grövre våldet blir allt yngre.

○ Polisen. ”Utvecklingen är lika skrämmande som oroväckande”, säger spaningsledaren Christer Axling.

Klockan är tre på natten mot den 24 juli 2015. Utanför en OKQ8-mack vid Brommaplan skjuts en pojke till döds. Han ska snart fylla 17.

Han skjuts ihjäl med ett automatvapen. Minst sexton kulor har avlossats på platsen.

Polisens utredare kopplar omgående ihop mordet med ett annat mord. Knappt två dygn tidigare har en 19-åring skjutits i ryggen i ett skogsparti mellan Bromsten och Rinkeby. I det fallet har vittnen hört minst tre skott avlossas. 19-åringen avlider av sina skador.

Två unga människor på två dygn, brutalt våldsdödade. Två unga människor som såväl skola som socialtjänst och polis har haft under uppsikt i flera år. Två bröder, 22 och 24 år gamla, sitter en tid häktade misstänkta för morden, men släpps i brist på bevis.

Sedan går utredningen i stå. Polisen får inga tips, varken vittnen, vänner eller anhöriga till de avlidna vill berätta vad polisen tror att de faktiskt vet.

 

Morden i Bromma och Bromsten kommer vi aldrig att lösa så länge de som har avgörande information inte vill prata med oss, så länge de inte uppfattar att de är en del av vårt samhälle och att de behövs.

 

En vecka senare hittas Ida Johansson, 24, mördad i ett motionsspår i Upplands Väsby. Polisen avsätter fyra personer som dygnet runt tar emot tips och iakttagelser från allmänheten.

– Jag vet inte om det går att dra några slutsatser av det, men det är så det ser ut: I vissa områden sänker sig tystnaden när två tonåringar mördas. På andra platser är det tvärtom, minsta lilla iakttagelse rapporteras, alla vill vara med och bidra till att ett mord kan klaras upp.

– Och tyvärr – i de här fallen är det avgörande. Mordet i Upplands Väsby klarades upp, men morden i Bromma och Bromsten kommer vi aldrig att lösa så länge de som har avgörande information inte vill prata med oss, så länge de inte uppfattar att de är en del av vårt samhälle och att de behövs.

Orden är Christer Axlings. Han är spaningsledare på Regionala utredningsenheten i Stockholm och djupt bekymrad över de senaste årens utveckling när det gäller grova våldsbrott i Stockholm.

– Det är uppenbart att det skett en attitydförändring bland kriminella. Det i kombination med ökad tillgång till vapen har lett till en så lång rad av mord och mordförsök att våra utredningsresurser inte på långa vägar räcker till, säger han.

Vi ses i polisens högkvarter på Kungsholmen. Christer Axling och Mikael Wessling, även han spaningsledare, är noga med att stänga dörren till rummet där enhetens verkliga arbete sker.

Foto: Magnus HallgrenChrister Axling och Mikael Wessling är spaningsledare. ”I vissa områden sänker sig tystnaden när två tonåringar mördas. På andra platser är det tvärtom, minsta lilla iakttagelse rapporteras, alla vill vara med och bidra till att ett mord kan klaras upp”, säger Christer Axling. Foto: Magnus Hallgren

Där inne hanteras för närvarande minst sju olösta spaningsmord och tre olösta mordförsök. De döda brottsoffren är 15, 18, 19, 21, 24, 28 och 38 år gamla. Alla kända av polisen sedan tidigare.

Men listan över andra unga, våldsdödade män i länet under de två senaste åren är längre än så:

En 19-åring skjuten till döds i Vårby, en 27-åring i Farsta, en 23-åring i Bredäng, en 20-åring knivmördad i Alby, en 24-åring i Kista, en 15-åring i Akalla. Till listan kan också läggas den tonåriga, asylsökande kvinna som hittades dödad och nedgrävd under mossa i Hökarängen i slutet av maj.

Dessa mord har en minsta gemensamma nämnare:

Alla är hittills ouppklarade, förutom knivmordet på 20-åringen i Akalla. I flera av fallen anser sig polisen redan ha vänt på alla stenar. Utredningarna går inte längre framåt.

– Exakt varför de mördats får vi inte veta om vi inte löser fallen. Men jag vågar påstå att få av de drabbade inte såg det komma, konstaterar Christer Axling.

I klartext betyder det att brottsoffren på olika sätt varit involverade i konflikter. Bara ett par av offren var grovt kriminella i den bemärkelsen att de redan avtjänat fängelsestraff för våldsbrott. Resten av dem var unga, på glid, kanske småkriminella. Inga direkta ”gangsters” som stod på ”dödslistor”, enligt polisen.

– Det låter simpelt, men bakom många av dessa grova våldsbrott står det ofta lättkränkta, unga män. De har hamnat i konflikter som oftast är mindre allvarliga än vad man kan tro, fortsätter Mikael Wessling.

– Man ser helt enkelt vapen som ett effektivt sätt att lösa konflikter på, hur triviala de än är. Impulskontrollen är dessutom låg, säger Anders Poltén, kriminalkommissarie på Grova brott Syd i Stockholm.

De båda har sett exempel på mord som skett på grund av ett slagsmål, en kärleksaffär eller en mindre skuld. Det kan till och med räcka med att någon befunnit sig på fel adress, i fel ”territorium”.

Det är här attitydförändringen kommer in, enligt de erfarna brottsutredarna. Det finns inte någon aktuell forskning i ämnet, men deras långa erfarenhet på fältet och deras dagliga kontakt med frågan gör att de inte tvekar att lista exempel på attityder som förändrats:

○ Trösklarna för när man tar till vapen har sänkts.

○ Man drar sig inte längre för att skjuta på öppen gata, även om det finns vittnen på plats.

○ Man drar sig heller inte för att skjuta trots att oskyldiga riskerar att drabbas.

○ Motiven handlar ofta om någon form av hämnd för att upprätthålla en personlig heder och ”respekt”.

Men de ovan nämnda olösta ärendena är bara en bråkdel av alla öppna mord- och mordförsöksärenden som just nu pågår i Stockholmsregionen.

○ Totalt utreds för närvarande 41 mord och 62 mordförsök. 21 av morden och 52 av mordförsöken har inträffat i år. Bland morden finns fler olika slags mord som inte alls har med kriminella uppgörelser att göra. Det handlar om två mord i nära relation, och mord som misstänks ha begåtts i kretsar där man missbrukat alkohol eller narkotika.

○ Enligt polisen har 13 av morden konstaterad koppling till kriminella uppgörelser.

○ Av mordförsöken har 14 ärenden misstänkta kopplingar till kriminella uppgörelser, troligen är det fler.

I såväl Söderort som i Norr- och Västerort finns det som polisen kallar territoriell uppdelning av områden – men inom dessa verkar flera olika lösa nätverk. Unga människor som upplever att de inte har några andra framtidsutsikter än att göra kriminell karriär utnyttjas som springpojkar åt de äldre. Ibland är lojaliteten stor, men den kan snabbt skifta.

Det gör att nästan alla är rädda för alla. De kriminella beväpnar sig för att skydda sig, förser de yngre med vapen och så är den onda cirkeln ett faktum.

I Hagsätra i södra Stockholm har polisen sedan ett par år satsat på att slå sönder ett kriminellt nätverk som under en längre tid gjort området till sitt.

Enligt Manne Jönsson, chef för grova brott i Stockholm Syd, har nätverket stått för omfattande och allvarlig brottslighet.

Mord, mordförsök, utpressningar – allt för att skydda sitt ”territorium” från andra kriminella.

– De här personerna har i princip skjutit mot varandra när de sett varandra. På parkeringar, mot balkonger, in i människors lägenheter, säger Manne Jönsson.

Sedan ett år tillbaka är nätverket inte längre vad det har varit. Flera tongivande personer avtjänar antingen fängelsestraff eller har allvarligt skadats. Men att få brottsoffren själva att prata är i princip omöjligt:

– Det har hänt att personer blivit beskjutna i bilar och kulorna har i princip svept förbi deras tinningar. När vi kommer till brottsplatsen fem minuter senare så tittar de bara på oss och undrar ”vad fan” vi vill, säger Manne Jönsson.

Som DN berättat i tidigare artiklar under helgen prioriteras mordutredningarna. Mordförsöken passerar bara revy:

– Sanningen är att det i många fall bara är en sinkadus att ingen dör. Det är egentligen lika allvarligt som morden, men de ärendena drunknar i vardagen, säger Bengt Carlsson, gruppchef på Grova brott City.

På hans bord ligger mordet på en 24-åring i Kista i juli i år. City fick ta över ärendet eftersom Region Norr är så överbelastad. 24-åringen blev skjuten i huvudet ute på gatan klockan 18 – i fullt dagsljus. Polisen har flera teorier. Fyra personer har suttit anhållna och trots att polisen misstänker att det handlar om just de fyra så är de på fri fot.

 

Blir du skjuten i benet i Malmö hamnar det på riksnyheterna. Blir du skjuten i huvudet i Fittja blir det som mest en notis.

 

– Ingen vill prata med oss. Min bild är att de inte tror att det är någon idé. De litar inte på polisen och inte på samhället. De litar inte på vår rättsapparat. Men en sak är som sagt säker: vi löser inga mord om inte lokalsamhället och de människor som finns närmast dem som drabbas vill dela med sig, konstaterar Christer Axling vid Regionala utredningsenheten.

Han nämner ytterligare ett exempel på ett mord där det är uppenbart att mördarna inte bryr sig om hur många som ser på.

Det skedde strax efter klockan 18 en måndagskväll på Tensta allé. Det är många människor ute. Offret, en 33-årig man, blir skjuten i huvudet inför öppen ridå. Hans 30-årige kamrat skottskadas. Minst sju skott avlossas på platsen. Att ingen oskyldig skadades är mer eller mindre ett mirakel, menar Christer Axling.

Mördarna försvinner på moped. Varför väljer de att utföra ett sådant dåd, med risk för att andra skadas, med risk för att människor ska vittna?

– Min uppfattning är att det råder stor brist på empati. Kanske hoppas de också på att ingen ska våga eller vilja vittna. Och tyvärr har de ju oftast rätt i det, säger Christer Axling.

I Tenstafallet är polisen övertygad om att det handlar om en uppgörelse mellan kriminella. Den avlidne är tidigare dömd för grovt vapenbrott och hans vän har precis avtjänat ett straff för förberedelse till grovt rån.

– Jag vågar inte längre låta mina barn gå ut och leka, säger en kvinna som passerar mordplatsen till DN.

I polisled mullras det: uppmärksamheten kring det grova våldet i Stockholmsregionen har varit, anser de, förhållandevis låg.

– Blir du skjuten i benet i Malmö hamnar det på riksnyheterna. Blir du skjuten i huvudet i Fittja blir det som mest en notis, säger Anders Poltén på Grova brott Syd.

Flera poliser delar hans uppfattning.

– Vi har nog varit för dåliga på att förklara hur det faktiskt ser ut, funderar Mikael Wessling.

I området kring Malmvägen i Sollentuna fick stora delar av befolkningen dock en del insikter i somras: Under två dygn i juli inträffade fem skottlossningar. Kulorna träffade kommunhuset, skyltfönster, bilar.

– En barnfamilj som kom hem sent från sin semester hann precis packa ur bilen och gå upp i sin lägenhet. Sedan smäller det. När mannen går ned för att se vad som hänt är familjens bil genomskjuten, berättar Magnus Osvald, chef för sektionen grova brott i polisområde Nord.

Foto: Nicklas ThegerströmManne Jönsson och Magnus Osvald är chefer för sektionerna Grova brott i södra och norra Stockholm. ”De som skjuter är likgiltiga inför konsekvenserna. Och dessutom är de inga duktiga skyttar, så ja, hittills har vi haft tur att inga oskyldiga strukit med”, säger Manne Jönsson. Foto: Nicklas Thegerström

Så även om risken ofta påstås vara väldigt låg för att vanliga medborgare ska drabbas av det allt grövre våldet mellan kriminella – så medger de poliser DN har intervjuat att den ändå måste ha ansetts öka.

– De som skjuter är likgiltiga inför konsekvenserna. Och dessutom är de inga duktiga skyttar, så ja, hittills har vi haft tur att inga oskyldiga strukit med, säger Manne Jönsson.

Det är en nattsvart bild polisen målar upp.

Att Stockholmspolisen nu försöker rekrytera ytterligare 293 poliser som ska ingå i den så kallade operation Mareld är självklart välkommet, men ännu vet ingen av de poliser som DN varit i kontakt med hur den är tänkt att fungera.

Tanken är att de nästan 300 poliserna i Mareld (som i dag bara finns i teorin) ska förstärka lokalpolisområdenas arbete och ingå i den dagliga verksamheten. Satsningen ska vara ”uthållig”, säger polisen.

Fokus ligger på de områden där kriminaliteten drabbat medborgarna hårdast: Rinkeby/Tensta och Husby i Västerort, Norra Botkyrka och Ronna/Geneta/Lina i Södertälje.

Läs mer: ”Grov våldsvåg bland unga”

Ett av uppdragen är att verkligen försöka utreda de brott som begås så långt det är möjligt – detta för att stoppa de kriminella, men också för att återfå den stora majoriteten av helt vanliga medborgares förtroende.

Manne Jönsson tar sats:

– Men alla vet att det här är ett långt större samhällsproblem än så. När ärendena hamnar hos oss är det tyvärr oftast för sent. Alldeles för sent.

I siffror. Så ökar brotten

Anmälda våldsbrott

Vid en jämförelse mellan perioden september 2014–augusti 2015 och september 2015–augusti 2016 ökade de anmälda våldsbrotten i Stockholms län med 3 procent (+1 259 brott).

Våldsbrotten i Syd ökade med 4 procent (+635 brott).

Våldsbrotten i Nord ökade med 2 procent (+216 brott) medan man i City hade en oförändrad nivå.

Av lokalpolisområdena hade Solna den största ökningen av våldsbrott med 13 procent (+237 brott) och Södermalm den näst största med 8 procent (+261 brott).

Så ökar (eller minskar) brotten i länet

Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång ökade med 4 procent (+13 brott) i länet.

Misshandel ökade med 3 procent (+698 brott) i länet.

Olaga hot ökade med 2 procent (+215 brott) i länet.

Grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning ökade med 3 procent (+29 brott) i länet.

Våldtäkt ökade med 3 procent (+36 brott) i länet.

Rån minskade med 2 procent (-56 brott) i länet.

Våld och hot mot tjänsteman ökade med 10 procent (+323 brott) i länet.

Fakta. Mord eller inte?

Vid granskning av mordanmälningar visar sig en stor del inte vara mord. I ”Konstaterade fall av dödligt våld – en genomgång av anmält dödligt våld 2015 ” från Brottsförebyggande rådet (Brå) redovisas de senaste resultaten från en specialstudie av anmälda brott avseende dödligt våld, det vill säga fullbordade mord, dråp, misshandel med dödlig utgång, samt vållande till annans död (exklusive de som inträffat i trafiken eller på arbetsplatser).

År 2015 anmäldes 305 brott avseende fullbordade mord, dråp och misshandel med dödlig utgång och 112 fall av vållande till annans död (exklusive trafik/arbetsplats).

Av dessa var 112 faktiska fall av dödligt våld begångna i Sverige medan 14 var begångna utomlands. I 204 fall visade brottsutredningarna att det inte förekommit något dödligt våld, utan kunde till exempel ha varit självmord eller olycka. I 48 fall var det försök, förberedelse eller stämpling till mord som kodats som fullbordade mord. Av de 112 faktiska fallen av dödligt våld var 27 begångna i Region Stockholm.

Källa: ”Brottsutvecklingen i Stockholms och Gotlands län till och med augusti 2016 ”, Stockholmspolisen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.