Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Ribbing: Så håller du stilen på sommarens fester

05:10. Nu är bröllopssäsongen igång och Magdalena Ribbing kommer under fyra avsnitt påpeka vad som är rätt och fel. Här är del ett med fokus på möhippor och svensexor.

Måste man delta i möhippan? Är det okej att ta med sin nyfunna kärlek när vännen bjuder på försommardrink? Den stundande festsäsongen väcker många etikettsfrågor. DN Stockholms Sofia Edgren vänder sig så klart till experten Magdalena Ribbing.

Måste man delta i möhippa/svensexan om man blir bjuden? Det kan ju vara så att man inte har råd, inte känner någon annan på bröllopet eller helt enkelt inte har tid.

Magdalena: Möhippor och svensexor har en lång tradition, från början var de en förberedelse inför bröllopet och de som var med var vänner och släkt av samma kön eftersom dessa tillställningar ofta ägnades åt bad och information om det äktenskapliga livets intressanta hemligheter. Det handlade alltså om att bruden respektive brudgummen tillsammans med sina jämnåriga vänner skulle ta farväl av tillvaron som ogift. I dag har denna mö- eller svenkväll utvecklats till en sammankomst som kan räcka både en och två dagar med diverse påhitt som ska vara roliga för alla medverkande.

Foto: Anette Nantell

 Foto: Anette Nantell

Följer man traditionen är möhippa och svensexa en överraskning för brud och brudgum - dessa har alltså inte något att säga till om angående vilka som bjuds att delta, vad som ska göras eller när tillställningen ska äga rum. Möhippa är traditionellt endast till för brudens kvinnliga vänner och släktingar i ungefär samma ålder, alltså inte mamma, moster, avlägsna bekanta. Samma sak gäller svensexan som avser brudgummens manliga vänner i samma ålder. Ibland vill det motsatta könet delta i möhippa respektive svensexa, och det kan förstås gå an om man vill, men då ska det vara godtaget av alla deltagare. Och man ska veta att föremålet verkligen vill ha denna person med. Samkönade blivande brud/brudgumspar kan ha varsin möhippa/svensexa eller vilket är vanligare, ha en gemensam sådan.

Tyvärr är det ganska vanligt att möhipporna och svensexorna är pretentiösa, dyra kalas med krångliga onödigheter istället för den kompiskväll som kanske skulle bli det bästa minnet för bruden respektive brudgummen.

Tyvärr är det i nutid ganska vanligt att möhipporna och svensexorna är pretentiösa, dyra kalas med krångliga onödigheter istället för den kompiskväll över en trevlig middag som kanske skulle bli det bästa minnet för bruden respektive brudgummen. Ombeds man delta i en möhippa eller svensexa som blir för dyrbar för ens kassa, eller innehåller för många tramsigheter (ingen, varken den blivande bruden eller utomstående tycker att det är kul med en låtsasklädd brud med en gardin på huvudet och en kaktus som brudbukett i sällskap med skrålande tjejkompisar på bussen!) så säger man det hövligt: ”tyvärr blir det för dyrt för mig, jag har andra kostnader i samband med bröllopet”. Eller så påpekar man att pinsamma skämt för brud respektive brudgum blir tråkiga minnen för dem och det vill man inte vara med om.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

(Foto: TT)

Att man inte känner någon annan som ska vara med på bröllopet är däremot inte något skäl att utebli från en vettig möhippa/svensexa, man känner ju brud/brudgum i vilket fall.

Har man inte tid så har man inte, det är inte en kommendering att inbjudas att delta i en möhippa/svensexa. Brud/brudgum ska inte heller ha kritiska synpunkter på att X eller Y inte deltog, det finns annat i livet än dessa sexor eller hippor och den brud/brudgum som blir sårad över att en kompis inte kunnat delta är bedrövligt självupptagen.

Är det ok att delta i delar av en möhippa/svensexa - alltså ej vara med på hela ”programmet”?

Magdalena: Ja, det kan man göra om möhippa/svensexan har sådana inslag som man finner obehagliga, förnedrande, sexistiska, dumma. Då säger man det vänligt och hövligt till arrangörerna och förklarar att man inte kan delta i just den delen. Det är faktiskt viktigt att man visar civilkurage genom att markera att man ogillar dumheter som sannolikt inte heller blir roliga minnen för brud/brudgum. Eller bara blir för dyra!

Om man som par bjuder in till fest och enbart har andra par men EN singel i sitt umgänge – hur gör man då? Hoppar man över att bjuda singeln? Ser till att bjuda in en främmande singel?

Magdalena: Det är förmodligen ganska ovanligt att man endast har en singel i sitt umgänge, men är det så kan man som inbjudare försöka bjuda med någon annan singel. Det ska allt vara en fasligt ovanlig vänkrets/släkt om man inte kan hitta en ytterligare en icke parperson som kan bjudas. Men varför vore det så svårt för en modern människa att umgås med enbart par? Dessa sitter väl inte i knät på varandra, hoppas jag! Syftet med kalaset är knappast något slags parhånglande på plats. Det låter 1800-tal för mig att en singel tycker att det är obekvämt att gå på fest utan bihang. Det har jag själv gjort hundratals gånger!

Foto: Magnus Hallgren

(Foto: Magnus Hallgren)

Hur mycket är det rimligt att lägga ner på en bröllopspresent?

Magdalena: Ibland säger bröllopsgäster att de ska ge en present som motsvarar deras kuvertkostnad på bröllopsfesten. Detta är en tråkig missuppfattning. För det första vet de inte vad deras mat och dryck och lokalhyra kostar. För det andra ska de inte betala för sig, bröllopspresenten är inte ett kvitto på att man får närvara vid kalaset. Alltså kan en bröllopspresent kosta ingenting alls, om man händelsevis har något till hands som man vet att brudparet gillar. Eller kosta någon mindre summa om presenten är något man gör själv, som en handdrejad skål, fållade bordstabletter eller liknande. Annars skaffar man en present som man är ganska säker på att brudparet kommer att tycka om. Eller så frågar man någon som är närstående brudparet vad som önskas. Är det pengar, vilket är vanligt i dag, så ger man så mycket som man hade tänkt köpa något för. Men att ge, som jag hör vissa ibland berätta, tusen kronor, är orimligt. Då är ett par hundra kronor mer vettigt. Man är inte extra snäll för att man saboterar sin egen ekonomi med en alldeles för dyr bröllopspresent!

Man är inte extra snäll för att man saboterar sin egen ekonomi med en alldeles för dyr bröllopspresent!

Om man vill ordna ett bröllop eller en fest, men har dålig ekonomi, är det okej att be gästerna bidra med en slant? Eller en pava?

Magdalena: Ja, det går bra att be gästerna ta med en flaska vin. Och man kan ha, som det hette förr, subskriberad fest, eller betalkalas/bröllop Det innebär att man som inbjudare räknar ut vad festen kostar per person, och ber om den summan från varje gäst istället för bröllopspresent. Observera att det är viktigt att man påpekar just detta!

Men man kan som inbjudare absolut inte ta mer betalt än vad kalaset kostar. De brudpar som gör en vinst (sådana finns!) på sina gästers bekostnad förtjänar det eviga snåljåpsrykte som de får. Gäster är inte dumma. De fattar om brudparet drar till för mycket för att skaffa sig extra pengar.

Jag har träffat en kärlek relativt nyligen som ej står med på inbjudan till sommarfesten eller bröllopet (då jag vet att andra är bjudna med sina respektive) - får jag ta med hen?

Magdalena: Nej. Varför ska brudparet eller inbjudaren ha kostnader för en extra person som de inte känner bara för att en gäst tycker att det är kul med eget sällskap? Om man som inbjuden gäst gärna vill ha med sig en ny partner så ska man se till att bjuda brudparet/inbjudaren på en middag eller kaffe där den nya partnern är med, så kommer det att lösa sig i bästa fall.

Foto: LINUS MEYER

(Foto: Linus Meyer)

Att gäster frågar, förväntar sig eller kräver att få medföra en egen person är ett modernt otyg som inbjudare verkligen inte behöver acceptera. Klarar man inte att gå på en bjudning utan sällskapsdam/herre kanske man ska försöka vänja sig. Det kan komma fler situationer i livet när man måste agera ensam.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.